 Danmark är fortfarande relativt långt ifrån den brottsepidemi som för närvarande plågar Sverige. Men med tanke på närheten mellan de två länderna, de öppna gränserna och det fria flödet av kriminella över gränserna – för att inte tala om Danmarks egen brottsnivå – så verkar det inte finnas mycket att göra för att förhindra att situationen i Danmark hamnar utom kontroll och blir allt mer som i Sverige. På bilden: Öresundsbron, en del av väg- och järnvägsanslutningen mellan Danmark och Sverige. (Foto av David Ramos/Getty Images) |
Danmark har upplevt 10 bombningar sedan i februari. Den senaste ägde rum den 27 augusti i bostadskomplexet Gersager, i Greveområdet, väldigt nära Köpenhamn. Ingen skadades, men byggnaden fick allvarliga skador. I år har Malmö drabbats av 19 bombningar. Ett reportage från den 16 augusti i den danska tidningen Berlingske Tidende stod det:
"Ingen vill ha det svenska tillståndet där skjutningar och bombningar har nått en extrem nivå. Utöver konflikter i gängmiljöer har det förekommit bombattacker mot polisstationer och domstolsbyggnader, ett rådhus och skatteverket i Malmö på senare år."
Reportaget publicerades efter att den danska skattemyndigheten i Köpenhamn bombades den 6 augusti, vilket resulterade i en förstörd fasad och en skadad person. Två svenska medborgare blev åtalade för attacken. "De svenska misstänkta har namn som indikerar att de har en annan etnisk bakgrund än svensk, men det finns ännu ingen kännedom om deras motiv", skrev Berlingske.
Några dagar senare, den 10 augusti, drabbades Köpenhamn av ännu ett bombattentat som orsakade materiell skada, denna gång mot en polisstation i Nørrebro.
Kort efter bombningarna vid den danska skattemyndigheten och polisstationen i Köpenhamn höll den danska statsministern Mette Frederiksen en presskonferens. Regeringen, sa hon, ser bombningarna "som en attack mot våra myndigheter och därigenom mot vårt samhälle". Hon tillade att regeringen planerar att stärka gränsen till Sverige. "Vi har en utmaning. Det borde inte vara så att man kan resa från Sverige till Danmark och placera dynamit mitt i Köpenhamn". Hon underströk att gränsen "har vår fulla uppmärksamhet. Och den måste stärkas".
Även om motiven bakom de danska bombningarna är oklara sa den svenska journalisten Joakim Palmkvist, som har följt brottsutvecklingen i Sverige, till TV2 Nyheder att det finns vissa likheter mellan bombningarna i Danmark och Sverige: Medan måltavlorna i Sverige ofta har varit bostadsområden, företag eller restauranger så har även polisen drabbats flera gånger. Nyligen skedde en explosion i ett rådhus i Landskrona. Enligt Palmkvist tror den svenska polisen att dessa bombningar beror främst på två motiv: Utpressning, när kriminella vill ha pengar eller tjänster av sina offer, eller som hämnd mot polisen för att de agerat mot de kriminella.
Sverige exporterar inte bara sina bombattentat till Danmark. Gängkriminalitet, med skjutningar och mord, har också rest över gränsen. I juli greps tre svenskar i Stockholm på misstanke om dubbelmord av två svenska män i den danska staden Herlev den 25 juni. En svensk gängmedlem och en annan man hade blivit skjuten. De två männen uppgavs ha blivit dödade i Danmark som en del av en konflikt mellan de svenska gängen "Dödspatrullen" och "Shottaz".
Även om den dramatiska eskaleringen har importerats från Sverige upplever Danmark sina egna problem med kriminalitet – särskilt den som begås av manliga migranter. Som Berlingske Tidende rapporterade i april:
"Siffrorna [från rapporten 'invandrare i Danmark 2018' från Statistics Denmark, den nationella statistikbyrån] visar att brottsligheten år 2017 var 60 % högre bland manliga invandrare och 234 % högre bland manliga icke-västerländska ättlingar än i den manliga befolkningen som helhet. Om man till exempel tar hänsyn till att många av ättlingarna är unga, och det gör Statistics Denmark i rapporten, så är siffrorna 44 % för invandrare respektive 145 % för ättlingar. Om man justerar det ännu mer, enligt både ålder och inkomst, så är siffrorna för invandrare och ättlingar från icke-västerländska länder 21 % och 108 %."
Vad gäller kriminella migranters nationalitet rapporterade Berlingske Tidende:
"Högst upp på listan är manliga libaneser som vad gäller deras ättlingar är nästan fyra gånger så kriminella som genomsnittliga män när siffrorna justeras efter ålder. Det följs av manliga ättlingar från Somalia, Marocko och Syrien. Våldsindex är 351 för ättlingar från icke-västerländska länder. De är 3,5 gånger mer våldsamma än befolkningen i helhet. Ättlingar från Libanon har ett index för våldsamma brott på 668 när den justeras efter ålder."
Den 25 augusti sköts en 31-årig kvinna, Karolina Hakim, till döds mitt på ljusa dagen i Ribersborg, ett lugnt, relativt välbärgat område i Malmö. Mordet chockade Sverige, inte minst för att kvinnan bar på sitt nyfödda barn i famnen. Mannen som gick bredvid kvinnan, och som uppges vara barnets far, nämns i svensk media i anslutning till ett spektakulärt rån i Danmark 2008, för vilket han dömdes till åtta års fängelse.
Bara två dagar senare skjuts en 18-årig kvinna till döds i en lägenhet i Stockholm.
Danmark är fortfarande relativt långt ifrån den brottsepidemi som för närvarande plågar Sverige. Men med tanke på närheten mellan de två länderna, de öppna gränserna och det fria flödet av kriminella över gränserna – för att inte tala om Danmarks egen brottsnivå – så verkar det inte finnas mycket att göra för att förhindra att situationen i Danmark hamnar utom kontroll och blir allt mer som i Sverige.