Europeiska unionens domstol har beslutat att matprodukter som tillverkas i så kallade judiska bosättningar i Östra Jerusalem, på Västbanken och i Golanhöjderna måste ha en särskild märkning som sådana och får inte bära den generiska etiketten "Made in Israel". Beslutet har sitt ursprung i en stämningsansökan som lämnats in av vintillverkaren Psagot (på bilden) som driver vingårdar i så kallade ockuperade palestinska territorier, och Europeisk judisk organisation. (Bildkälla: iStock) |
Europeiska unionens domstol, EU:s högsta domstol, har beslutat att livsmedelsprodukter som är tillverkade i så kallade judiska bosättningar i Östra Jerusalem, på Västbanken och i Golanhöjderna måste ha en särskild märkning som sådana och får inte bära den generiska etiketten "Made in Israel".
Beslutet, som gör ett särfall av Israel, ska inte vara motiverat av frågor om livsmedelssäkerhet eller konsumentskydd utan av EU:s Israelfientliga utrikespolitiska preferens. Den har kritiserats som partisk, diskriminerande och antisemitisk.
Märkningsfallet har sitt ursprung i frågor angående tolkningen av EU -reglering 1169/2011, från den 25 oktober 2011 angående konsumentupplysningar på livsmedelsprodukter. Regleringen var motsägelsefull i frågan om märkning av livsmedelsprodukter från Israel.
Den 12 november 2015 utfärdade den europeiska kommissionen, i ett försök att tydliggöra existerande EU-lagstiftning om ursprungsupplysningar av produkter från Israelockuperade territorier, ett så kallat tillkännagivande. Detta direktiv angav att livsmedelsprodukter som säljs inom EU inte får märkas med "Made in Israel" om de är producerade utanför Israels gränser som de var utsatta innan 1967. Dokumentet förklarade:
"I enlighet med internationell rätt erkänner Europeiska unionen inte Israels suveränitet över de territorier som ockuperats av Israel sedan juni 1967, nämligen Golanhöjderna, Gazaremsan och Västbanken, däribland östra Jerusalem, och anser inte att de utgör en del av Israels territorium, oberoende av deras rättsliga ställning enligt inhemsk israelisk lagstiftning."
Den 24 november publicerade Frankrikes finansdepartement ett så kallat ministeryttrande (JORF No. 0273, Text No. 81) som beskrev den franska regeringens tolkning av EU-lagen om märkningskrav för israeliska produkter. De franska kraven, som är ännu mer strikta än EU:s, anger:
"För produkter med ursprung på Västbanken eller i Golanhöjderna som kommer från bosättningar, är en referens till 'produkt från Golanhöjderna' eller 'produkt från Västbanken' inte acceptabelt. Trots att dessa termer faktiskt hänvisar till det större område eller territorium från vilka produkten härstammar är det troligt att utelämnandet av kompletterande geografisk information om att produkten kommer från israeliska bosättningar kommer att missleda konsumenten vad gäller produktens riktiga ursprung. I sådana fall är det viktigt att tillägga, inom parantes, uttrycket 'israelisk bosättning' [colonies israéliennes] eller motsvarande termer. Till exempel kan uttryck som 'produkt från Golanhöjderna (israelisk bosättning' eller 'produkt från Västbanken (israelisk bosättning)' användas."
I januari 2017 lämnade Psagot Winery Ltd., en israelisk vintillverkare med vingårdar i så kallade ockuperade palestinska områden, och en fransk-judisk grupp vid namn Europeisk judisk organisation (Organisation Juive Européenne), en stämningsansökan i vilken de bad starsrådet (Conseil d'État), Frankrikes högsta administrativa domstol, att annullera ministeryttrandet på grunderna att de franska kraven uppgick till att främja en ekonomisk bojkott av Israel.
Den 30 maj 2018 hävdade statsrådet att man inte kunde besluta om fallet och hänvisade istället till Europeiska unionens domstol.
Den 12 november 2019 fattade den Luxemburgbaserade domstolen ett beslut till den franska regeringens fördel:
"Skyldighet att förse livsmedel från territorier som ockuperas av Staten Israel med uppgift om deras ursprungsterritorium samt, för det fall livsmedlet härrör från en israelisk bosättning som är belägen inom detta territorium, med uppgift om sådan härkomst."
"Tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna – Uppgift om ett livsmedels ursprungsland eller härkomstplats är obligatorisk om underlåtenhet att lämna denna uppgift skulle kunna vilseleda konsumenter"
"Mot bakgrund av det anförda anser domstolen att det skulle kunna vilseleda konsumenterna att på livsmedel såsom dem som är aktuella i de nationella målen anbringa en uppgift som anger att Staten Israel är deras "ursprungsland", när dessa livsmedel i själva verket härrör från ett av de territorier som avses."
"För livsmedel såsom dem är aktuella i de nationella målen kan det följaktligen inte underlåtas att ange uppgift om ursprungsterritorium och angivandet av en sådan uppgift ska således anses vara obligatoriskt (...) i syfte att förhindra att de skulle kunna vilseledas vad gäller det faktum att Staten Israel är närvarande i dessa territorier i egenskap av ockupationsmakt och inte i egenskap av suverän enhet."
"Det går nämligen inte att förvänta sig att konsumenter, i avsaknad av uppgifter som är ägnade att klargöra detta förhållande, själva räknar ut att ett sådant livsmedel kommer från ett samhälle eller en grupp av samhällen som utgör en bosättning upprättad i något av dessa territorier i strid med internationella humanitärrättsliga regler."
"Informationen till konsumenterna ska ge dessa möjlighet att göra informerade val, särskilt utifrån hälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga, sociala och etiska överväganden, men också överväganden hänförliga till iakttagande av internationell rätt."
Domstolens utslag, som i princip uppmuntrar till att de strikta franska märkningskraven ska tillämpas över hela EU, har fördömts som en spegling av EU:s Israelfientliga partiskhet. Många kommentatorer noterade att av alla världens många territoriella konflikter – från Krim till Norra Cypern, Tibet och Västsahara – har EU pekat ut Israel som enda land med särskilda märkningskrav.
Det israeliska utrikesdepartementet hävdade att beslutet är "oacceptabelt både moraliskt och principiellt." I ett uttalande tillade man:
"Israel tillbakavisar den senaste tidens beslut av Europeiska unionens domstol som syftar till att användas som ett verktyg i den politiska kampanjen mot Israel. Beslutets mål är att peka ut Israel och tillämpa dubbelmoral mot Israel. Det finns över 200 pågående territoriella dispyter över hela världen, och ändå har EU-domstolen inte fått fram ett enda domstolsbeslut som relaterar till märkandet av produkter som kommer från dessa territorier. Dagens beslut är både politiskt och diskriminerande mot Israel."
"Detta beslut minskar chanserna att nå fred och motsäger den Europeiska unionens ställning i konflikten. Det spelar i händerna på Palestinska myndigheten, som fortsätter att vägra delta i direkta förhandlingar med Israel och som stärker radikala Israelfientliga grupper som uppmanar till bojkott mot Israel och förnekar dess rätt att existera."
Israels ambassadör till FN, Danny Danon, sa att beslutet speglar det antisemitiska klimatet i Europa idag:
"Detta är ännu ett exempel på hur Europa fortsätter att ge efter för Israels fiender. EU:s diskriminering mot den sionistiska företagsamheten kommer att ge juridisk uppbackning för antisemitism. Domstolens beslut kommer bara att sprida denna urgamla trångsynthet över kontinenten och ge extra bränsle åt de krafter som försöker underminera och skada den judiska staten. Idag är en mörk fläck som Europa själv har orsakat och som aldrig kommer att tvättas bort."
Det New York-baserade Lawfare Project, som finansierar juridiska åtgärder mot antisemitism, sa att EU-lagen tillåter en diskriminering mot israeliska judar och att produktmärkningar används i politiska avseenden:
"Domstolens beslut är diskriminerande; varor som produceras av judiska och muslimska personer i samma region kommer att få olika etiketter på grund av politiska beslut som fattats av europeiska tjänstemän. Att beordra ett etniskt och religiöst element i märkandet av produkter är ett farligt prejudikat. Detta beslut är sannerligen fullständigt ogenomförbart i områden som Golan där det inte finns några definierade 'bosättningar' och där efterlevanad skulle kräva någon slags konsensus vad gäller etnicitet, nationalitet och/eller religion av tillverkarna för att avgöra hur produkter ska märkas. Den bristande logiken i beslutet understryks vidare av det faktum att palestinska muslimer – den befolkning som domstolen anser som lagliga invånare av, och som gör affärer i Israelstyrda områden - själva kommer att bli föremål för nedsättande märkning. Och medan Israel är det judiska folkets historiska hemland vill domstolen kalla judar för utlänningar i sitt eget hem. Domstolens övertygelse om att även det mest precisa geografiska läge eller tillverkarens adress är otillräcklig, och att etniciteten och/eller nationaliteten hos tillverkarna är en nödvändig faktor för märkning, är en tydlig indikation på att avsikten är att uppmuntra till diskriminering."
Den verkställande direktören för Lawfare Project, Brooke Goldstein, sa att "beslutet att kodifiera religiös diskriminering till lag är genant för Europa." Hon tillade:
"Det finns ingen legitim anledning för produkter som produceras av muslimer och judar på samma geografiska plats ska märkas på olika sätt. Faktum är att olika behandling av folk baserat på deras religion är definitionen av bigotteri och vi vet vad som händer när Europa ger sig ut på den vägen. Muslimer som lever under Palestinska myndighetens styre är lika mycket 'bosättare' som judar – båda har juridiskt sett rätt att bosätta sig under samma fördrag, Osloprocessen."
Lawfare Projects huvudombud i fallet, François-Henri Briard, sa att domstolen tillgodosåg "politiska fördomar". Han tillade:
"Om sådana märkningar appliceras på israeliska produkter så behöver de säkerligen också appliceras på mängder av andra länder runtom i världen som skulle kunna anses bryta mot internationell lag."
Vintillverkaren Psagots juridiska rådgivare, Gabriel Groisman, sa:
"Även om det finns många försök till att diskriminera mot och bojkotta Israel så måste de som drabbas av bojkotter fortsätta att stå upp för sina rättigheter i domstolar i varje hörn av världen. Trots det ogynnsamma beslutet av denna domstol kan ni vara säkra på att Psagot inte kommer att sluta kämpa för sina rättigheter att behandlas jämlikt och rättvist inför lagen."
USA:s utrikesdepartement menade att märkningskravet "indikerar en Israelfientlig partiskhet" och tillade:
"Detta krav tjänar bara till att uppmuntra, underlätta och främja bojkotter, avyttring och sanktioner (BDS) mot Israel. USA motsätter sig otvetydigt alla försök till att syssla med BDS eller andra ekonomiska påtryckningar, att isolera eller på andra sätt avlegalisera Israel. Vägen mot att lösa Israel-Palestinakonflikten är genom direkta förhandlingar. USA står vid Israels sida mot försöken att ekonomiskt pressa, isolera eller avlegalisera det."
Eugene Kontorvich, professor vid George Mason University's Antonin Scalia Law School och chef vid det Jerusalembaserade Kohelet Policy Forum, sa att den europeiska domstolen "satte en ny slags gul stjärna på judisktillverkade produkter." Han tillade:
"Nu är judiska produkter de enda som måste ha särskilda märkningar baserat på sitt ursprung. Denna uppenbara diskriminering gör det viktigare än någonsin för Trumpadministrationen att trotsa Bryssel genom att göra det som länge har varit USA:s bruk officiellt, att låta dessa produkter märkas med 'Made in Israel'.
"Beslutet visar också att det inte handlar om Palestinierna, utan om judarna. För i Golanhöjderna där det inte finns några palestinier och ingen diskussion om en palestinsk stat har européerna infört samma regel. Och vi vet att det inte handlar om ockupation, för de tillämpar inte denna regel på något ockuperat territorium någonstans i världen eller någonstans."
Ordföranden för Brysselbaserade Europeiska judiska föreningen, Menachem Margolin, summerade det hela:
"Hela grunden för märkningspolicyn är enbart diskriminerande mot världens enda judiska stat. Blir något annat land i världen med ett omstritt territorium utsatt för en sådan uppenbart ensidig politik? Svaret är nej. Det går också emot internationella handelsstandard som bestämts av Världshandelsorganisationen."
"Särskilt upprörande är det budskap som sänds till den israeliska allmänheten idag."
"När butiker, skolor och företag tvingas stänga på grund av det våldsamma angreppet genom urskillningslös raketbeskjutning från Gaza sänder EU ett budskap, inte om stöd eller solidaritet utan om bestraffande och onödig märkning – allt medan israelerna tar skydd och gränsstäder och byar stålsätter sig mot det värsta tänkbara."
"Det är ett småaktigt beteende av högsta rang när det finns viktigare saker att ta itu med. Att den europeiska domstolen citerar Israel för dess 'brott mot internationell humanitär lag' medan Hamas och dess följeslagare bombar oskyldig civilbefolkning i Israel är en av de mest perversa ironier jag har bevittnat på ett bra tag."
Soeren Kern är Senior Fellow vid New York-baserade Gatestone Institute.