 Den 3 februari knivhögg Sudesh Amman, som precis blivit släppt från fängelset i England efter att ha avtjänat halva sitt fängelsestraff, två personer i Streatham, södra London, innan han sköts till döds på platsen av polis. Senare tog ISIS på sig ansvaret för attacken. På bilden: Poliser genomsöker platsen för Ammans attack på Streatham High Road i södra London den 3 februari 2020. (Foto av Daniel Leal-Olivas/AFP via Getty Images) |
Den 3 februari 2020 knivhögg Sudesh Amman, som precis blivit släppt från fängelset i England efter att ha avtjänat halva sitt fängelsestraff, två personer i Streatham, södra London, innan han sköts till döds på platsen av polis. Senare tog ISIS på sig ansvaret för attacken.
Attacken förde återigen frågan på tal om hur Europa bör hantera jihadistisk terrorism.
Efter Ammans terrorattack meddelade regeringen att en nödlagstiftning skulle introduceras för att sätta punkt för den automatiska tidiga frisläppningen från fängelset för terrorbrottsdömda. Dessa skulle inte granskas för frisläppning förrän de hade avtjänat två tredjedelar av sina straff och med godkännande från frigivningsnämnden. Justitiesekreterare Robert Buckland sa att den senaste attacken av Amman hade uppmanat till "omedelbara åtgärder".
"Vi kan inte ha en situation, som vi tragiskt nog såg i gårdagens fall, i vilken en brottsling – en känd risk för den oskyldiga allmänheten – friges tidigt via automatiska lagprocesser utan att granskas av frigivningsnämnden", sa han.
Det återstår att se huruvida det kommer att göra någon skillnad om man släpper en terrorist som avtjänat två tredjedelar av sin dom, istället för hälften. "Vissa människor anser sig ha en vattentät ideologi, och det finns ingen möjlighet att tränga igenom den", sa Ian Acheson, före detta fängelsechef. "Om det finns människor som är helt beslutna att inte godta acceptera ingripande som kan förändra det giftiga tankesättet, ja, då bör de stanna i fängelse och om nödvändigt på obestämd tid."
Attacken kommer efter en terrorattack i november 2019 på London Bridge – i vilken Usman Khan, en dömd terrorist, som också hade blivit villkoroligt frigiven halvvägs in i sitt fängelsestraff, mördade två personer och skadade flera andra.
Denna attack hade motiverat Storbritanniens justitieminister att införa en "brådskande granskning" av frigivningsvillkoren för 74 personer som suttit i fängelse för terrorbrott men släppts innan hela straffet avtjänats. År 2012 fick Usman Khan ett särskilt fängelsestraff som är känt som Imprisonment for Public Protection (frihetsberövande för allmänhetens skydd, IPP), vilket innebar att han skulle avtjäna minst åtta år och inte fick släppas fri såvida han inte kunde övertyga frigivningsnämnden om att han inte längre var ett hot. Men år 2013 ersatte appellationsdomstolen det med ett 16 år långt fastställt straff, av vilket Khan skulle avtjäna halva tiden i fängelse.
Det som är oroande är att det krävdes en dödlig terrorattack för att de brittiska myndigheterna skulle införa en granskning av villkorligt dömda terrorister; det är inte första gången som villkorligt frigivna terrorister har bestämt sig för att begå nya terrorgärningar. En av terroristen Usman Khans bundsförvanter som suttit i fängelse med honom, tillsammans med sju andra män år 2012, för planer på att spränga Londonbörsen i luften, råkar vara Mohibur Rahman, som blev villkorligt frigiven år 2016 efter att hans advokat hävdat att han genomgått en "avradikalisering" i fängelset. Rahman fängslades dock igen i augusti för att ha planerat en "massattack" mot polis eller militär tillsammans med två andra män. Han avtjänar nu en livstidsdom på minst 20 år i fängelse.
Storbritannien har haft 15 år – sedan den första storskaliga jihadistiska terrorhändelsen i landet i juli 2005 – på sig att ta sig en ordentlig funderare på hur man ska hantera det ständigt ökande problemet med jihadister. Dessa problem inkluderar hur man ska behandla dem under lagen, hur man ska döma dem, och den pågående radikaliseringen i fängelser samt potentiella problem med återfall efter frigivning.
Att en villkorligt frigiven jihadist som deltagit i ett "avradikaliseringsprogram", kanske skulle komma att begå en ny terrorattack borde kanske inte ha kommit som en total överraskning.
Avradikaliseringsprogrammen som används – såsom Healthy Identity Intervention Program som har testats från 2010 och nu är huvudplanen för rehabilitering av fångar som dömts för brott med kopplingar till extremism, och även Desistance and Disengagement Program, vilket Usman Khan deltog i – har aldrig blivit fullt utvärderade vad gäller huruvida önskat resultat har uppnåtts, enligt en färsk rapport av BBC.
Det som regeringen har utvärderat är att islamistisk radikalisering är ett betydande problem i brittiska fängelser. I augusti 2016 publicerade regeringen en summering av en annars tyvärr hemligstämplad granskning av islamistisk extremism i brittiska fängelser. Enligt summeringen "fann granskningen bevis på att IE [islamistisk extremism] är ett växande problem i fängelser". Granskningen fann att:
"... hotet med IE kan yttra sig i fängelser på olika sätt, inklusive: muslimsk gängkultur och våld, drogsmuggling och kriminalitet som inspirerats eller dirigerats av dessa grupper ... brottslingar som förespråkar stöd för Daesh och hot mot personal och andra fångar, karismatiska IE-fångar som agerar som självutnämnda 'emirer' och utövar ett kontrollerande och radikaliserande inflytande på den större muslimska fängelsebefolkningen, aggressiv uppmuntring av konverteringar till islam ... böcker och utbildningsmaterial som främjar extremistisk litteratur som finns tillgänglig på kaplansbibliotek eller i individuella fångars ägo ... exploatering av personalens rädsla för att bli stämplade som rasister."
Enligt läckt material från den hemligstämplade granskningen fanns islamistisk hatlitteratur, misogyna och homofobiska broschyrer och traktat som förespråkar mördande av avfällingar – fritt tillgängligt på bokhyllorna i brittiska fängelser. Hatlitteraturen spreds bland fångar av muslimska fängelseimamer, som själva utpekats av justitiedepartementet. Den läckta granskningen fann också att imamerna i vissa fängelser uppmuntrade fångar att samla ihop pengar till islamistiska välgörenhetsorganisationer med kopplingar till internationell terrorism. Den före detta fängelsechefen Ian Acheson, som gjort granskningen, sa att han vid denna tid upplevde att fängelsepersonalen saknade utbildning för att konfrontera och avvärja islamistisk extremistisk ideologi, och "var ofta rädda att anklagas för rasism om de gjorde det".
Chris Phillips, före detta chef på Storbritanniens nationella kontraterroristiska säkerhetskontor varnade nyligen: "Vi spelar rysk roulett med folks liv när vi låter dömda, kända, radikaliserade jihadistiska brottslingar gå lösa på våra gator." Redan år 2015 hade Phillips varnat för att personalbrist på fängelser gjorde det svårare att tackla islamistisk radikalisering: extremisterna övervakades inte ordentligt, och därför kunde fler rekryteras.
Frigivningen av Anjem Choudary, känd som Storbritanniens "mest ökände hatpredikant", i oktober 20018 – halvvägs igenom hans dom på fem och ett halvt år – är ännu ett exempel på denna "ryska roulett". Choudary sattes i fängelse år 2016 för att ha uppmuntrat till stöd av IS. Man uppskattar att han har inspirerat en generation av terrorister" genom sitt predikande. Bland dessa finns Usman Khan, Michael Adebolajo – en av två mördare som hackade soldaten Lee Rigby till döds i Woolwich, södra London år 2013 – och Khuram Butt, ledaren för London Bridge-gänget som mördade åtta personer och skadade 48 i en terrorattack i juni 2017. Anjem Choudary är bland de 74 frigivna jihadisterna vars villkorliga dom är under "brådskande granskning".
Problemen som uppkommer i samband med Sudesh Amman och Usman Khans fall är dock långt ifrån enbart brittiska. De är europeiska problem. Enligt CNN:
"I september undersökte tankesmedjan Globsec över 300 europeiska jihadister som varit inblandade i terrorism på ett enda år, 2015. En del hade blivit dödade, men 199 hade blivit dömda för olika terrorbrott. Kacper Rekawek, en av rapportens författare, sa till CNN att av dessa skulle 45 släppas i slutet av 2019 och totalt 113 skulle vara ute ur fängelset i slutet av 2023."
Särskilt oroande var Globsecs slutsats om att "jihadistiska grader inkluderar härdade veteraner som redan har avtjänat mer än en terrordom och som tänker upprepa sina gärningar."
Det är inte bara Storbritannien som behöver en nödlagstiftning om fängslade och frigivna jihadister. Större delen av Europa behöver också det.