 Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan försöker göra Turkiet till ett unikt exempel på en politisk självmotsägelse: En "ovärderlig" NATO-allierad som också har en djup strategisk och militär allians med Ryssland. Han kommer inte att backa från sin kohandel med Väst, Rysslandkortet i hans hand, såvida han inte ser att hans kärleksaffär med Ryssland kommer att stå honom dyrt. På bilden: Erdoğan (höger) med Rysslands president Vladimir Putin. (Bildkälla: kremlin.ru) |
Turkiet har varit NATO-allierat sedan 1952. Den 6 oktober berömde NATO:s barnsligt naiva generalsekreterare Jens Stoltenberg Turkiet som "en viktig allierad [som] spelade en viktig roll i att besegra Daesh". Båda konstateranden är grovt felaktiga: Turkiet håller på att bli en viktig rysk allierad, inte NATO-allierad, vars oregelbundna milisallierade i Syrien är jihadistkvarlevorna av Daesh (Islamiska staten).
Som en försmådd älskare, djupt förolämpad av president Joe Bidens vägran att möta honom på sidlinjerna av FN:s generalförsamlings septembermöte i New York, skyndade sig Turkiets islamistiska president Recep Tayyip Erdoğan till Svarta havet-staden Sochi, Ryssland, den 29 september för en tête-a-tête med den ryska presidenten Vladimir Putin. På vägen tillbaka från New York sa Erdoğan till reportrarna: "Tecknen är inte bra i Turkiets relation med USA".
I en intervju med CBS "Face the Nation" sa Erdoğan att efter USA:s vägran att leverera F-35-stridsflygplan som Turkiet skulle köpa och Patriot-missiler de velat förvärva gav man inte Turkiet något annat val än att vända sig till Ryssland för missilsystemet S-400 mot flygplan. Dispyten har blivit en tvistepunkt mellan Turkiet och NATO-alliansen under både Trump- och Bidenadministrationerna.
"I framtiden kommer ingen kunna blanda sig i vilka försvarssystem vi förvärvar, från vilket land och på vilken nivå. Ingen kan lägga sig i det. Vi är de enda som kan fatta sådana beslut", sa Erdoğan. Turkiet planerar att köpa en andra omgång av S-400-system från Ryssland, och skulle också kräva att USA ska betala 1,4 miljarder dollar för de F-35-plan som Turkiet inte fick efter att de förvisats från USA-ledda multinationella konsortiet som bygger flygplanet.
Insatsen är nu högre. Erdoğan tar en risk genom att använda Ryssland-kortet för att undvika ytterligare amerikanska sanktioner i sitt S-400-bud. Under tiden har kansliet för den amerikanska senatens ordförande för utrikesrelationer, Robert Menendez, sagt att sanktioner föreskrivs enligt lag för "den entitet som gör betydelsefulla affärer med ryska militär- eller underrättelsetjänster". USA:s utrikesutskott i senaten skrev på Twitter: "Nya inköp av Turkiet måste innebära nya sanktioner", angående USA:s beslut från december 2020 att införa CAATSA (Countering America's Adversaries Through Sanctions Act) mot Turkiet för deras förvärv av missilsystemet S-400.
I Sochi träffade Erdoğan Putin med enbart tolkar närvarande (utan officiell delegation), vilket bryter mot diplomatisk rättspraxis. Båda ledarna beskrev mötet som "nyttigt" medan de log mot kamerorna. Han sa att Turkiet och Ryssland gick med på att samarbeta inom viktiga försvarsteknologier, inklusive flygplan, motorer, u-båtar och rymden. Dessutom skulle Ankara och Moskva diskutera ryska sakkunskaper och konstruktionen av ytterligare två kärnkraftverk åt Turkiet, utöver en kärnreaktor för 10 miljarder dollar som redan byggs på Turkiets medelhavskust.
All den strategiska planeringen kommer ytterligare öka NATO-allierade Turkiets beroendeställning till Ryssland, som också är Turkiets största leverantör av naturgas.
"Turkiets vändning från Väst fortsätter oavbrutet", sa Eugene Kogan, försvars- och säkerhetsanalytiker baserad i Tbilisi, Georgien, till Gatestone Institute.
"Putin och hans administration är väl medvetna om Turkiets svagheter: a) ekonomin försämras ytterligare; b) pandemin är inte under kontroll; c) bensinpriserna ökar men Ryssland är beredda att erbjuda vänskapsrabatt till Turkiet; d) militärförvärv som får möta en fientlig amerikansk senat."
Akyan Erdemir, en före detta medlem i Turkiets parlament och nu Turkiets programchef för Foundation for Defense of Democracies i Washington, D.C., sa att Erdoğans hållning är ett uppvaknande för Bidenadministrationens tjänstemän. Erdemir skrev:
"Erdoğans uttalande om att köpa en andra omgång av luftförsvarssystemet S-400 från Ryssland bör vara ett uppvaknande för Bidenadministrationens tjänstemän, som har hänvisat till Turkiet som en 'ovärderlig partner' och en 'viktig NATO-allierad' under den senaste månaden."
"Erdoğans insisterande på en andra omgång S-400 speglar strafflösheten som den turkiska presidenten har känt sedan han i juni erbjöd att hjälpa Bidenadministrationen under och efter USA:s utträde ur Afghanistan."
"Erdoğans strafflöshet härstammar också från den försening med vilken Trump införde CAATSA-sanktioner mot Ankara under den sista månaden av sitt presidentskap efter tvåpartiska kongresspåtryckningar och hans preferens för relativt lättare sanktioner som inte har lyckats avskräcka. "
"Den turkiska presidenten kommer fortsätta att spela en spoilerroll inom NATO och ge Putin ytterligare möjligheter att underminera den transatlantiska alliansen och dess värden."
"Med tanke på att Bidenadministrationens beroendeställning gentemot Erdoğan-regeringen i Afghanistan allvarligt begränsar Washingtons förmåga att slå tillbaka mot Ankaras överträdelser är en tvåpartisk kongressåtgärd nödvändig för att återuppbygga USA:s och NATOs avskräckning mot utmaningarna som de turkiska och ryska presidenterna innebär."
Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan försöker göra Turkiet till ett unikt exempel på en politisk självmotsägelse: En "ovärderlig" NATO-allierad som också har en djup strategisk och militär allians med Ryssland. Han kommer inte att backa från sin kohandel med Väst, Rysslandkortet i hans hand, såvida han inte ser att hans kärleksaffär med Ryssland kommer att stå honom dyrt.
Burak Bekdil, en av Turkiets ledande journalister, fick nyligen sparken från en av landets mest välkända nyhetstidningar efter 29 år, för att han skrivit i Gatestone om det som sker i Turkiet. Han är en Fellow vid Middle East Forum.