Frankrikes muslimska befolkning har nått 6,5 miljoner under 2015, vilket motsvarar runt 10 procent av den totala folkmängden på 66 miljoner. I reella tal har Frankrike därmed EUs största muslimska befolkning, något fler än Tyskland.
Fransk lag förbjuder insamling av officiell statistik baserad på medborgarnas ras eller religion. Det som här följer är en uppskattning, byggd på flera studier som trots detta gjorts för att försöka göra beräkningar på de franska invånare som har rötterna i länder med muslimsk majoritet.
Detta är en kronologisk genomgång av några av de största nyhetshändelserna kopplade till islam i Frankrike 2015.
JANUARI
1 januari: Inrikesdepartementet offentliggjorde årets mest emotsedda statistik: Totalt 940 bilar och lastbilar stacks i brand runtom i Frankrike på nyårsafton – en 12-procentig minskning från de 1 067 fordon som brändes samma kväll året innan. Bilbränningar är vardagsmat i Frankrike och kopplas ofta till rivaliserande muslimska gäng, som tävlar med varandra om vem som kan orsaka mest förödelse och därmed få mest medieuppmärksamhet. Man uppskattar att 40 000 bilar bränns i Frankrike varje år.
3 januari: En 23-årig muslimsk man i Metz försökte strypa en polis, medan han utropade "Allahu Akbar!" ("Gud är större!"). Överfallet skedde på en polisstation efter att mannen gripits för väskryckning. 23-åringen bad polismannen om ett glas vatten, och när denne öppnade celldörren kastade han sig över honom. Polismannen undsattes av en kollega, som bevittnade händelseförloppet på en övervakningskamera.
7-9 januari: En serie jihadistattacker i Paris skördade 17 dödsoffer. Den första och dödligaste attacken inträffade 7 januari, då de franskfödda islamistiska radikalerna Chérif och Saïd Kouachi stormade satirtidningen Charlie Hebdos redaktion och sköt ihjäl åtta anställda, två polismän och två andra personer, samt skadesköt ytterligare elva. En tredje attentatsman, Amedy Coulibaly, sköt 8 januari ihjäl poliskvinnan Clarissa Jean-Philippe i Parisförorten Montrouge. Dagen därpå vandrade Coulibaly in på det judiska snabbköpet HyperCacher i Paris, där han dödade fyra och tog ett antal personer gisslan. Coulibaly dödades då polisen stormade affären. Hans kvinnliga kumpan, Hayat Boumeddiene, Frankrikes "mest efterlysta kvinna", är fortfarande på fri fot och tros ha flytt till Syrien.
18 januari: En undersökning gjord av opinionsinstitutet Institut français d'opinion publique (IFOP), publicerad av Journal du Dimanche, visade att 42 procent av fransmännen är emot publicering av Muhammedteckningar av Charlie Hebdo-typ. De svarande menade också att det borde finnas "gränser för yttrandefriheten på nätet och i sociala medier". En stor majoritet (81 procent) menade att man bör ta ifrån dem som utför terrordåd i Frankrike deras franska medborgarskap om de har dubbelt sådant. Mer än två tredjedelar (68 procent) tyckte att franska medborgare bör förbjudas att återvända till landet om "de misstänks ha stridit i länder eller regioner som kontrolleras av terroristgrupper".
20 januari: Premiärminister Manuel Valls sa att terrorattackerna blottlagt en "territoriell, social, etnisk apartheid" som plågar Frankrike. I ett tal som beskrivs som en av de starkaste anklagelseakterna någonsin mot det franska samhället, sa Valls att det finns ett akut behov av att kämpa mot diskriminering, särskilt i de fattiga förorter där många muslimska invandrare bor. Trots att regeringen i många år kämpat för att förbättra levnadsstandarden i nerslitna bostadsområden, tvingas många människor bo i getton, menade Valls. Han tillade:
"Den sociala misären förvärras av daglig diskriminering – för att en person inte har rätt efternamn, hudfärg eller för att hon är kvinna. Jag hittar inte på ursäkter, men vi måste se hur verkligheten ser ut i vårt land."
21 januari: Valls meddelade att ytterligare 736 miljoner euro (cirka 7,2 miljarder kronor) anslås för att bekämpa terror kopplad till det ökande jihadisthotet. Han aviserade att regeringen kommer att anställa och utbilda 2 680 nya anti-terrordomare, säkerhetsagenter, poliser, elektroniska övervakare och analytiker under de kommande tre åren. Regeringen kommer också att lägga 480 miljoner euro på nya vapen och skyddsutrustning åt polisen. I programmet ingår också en ökad närvaro på internet genom regeringens nya webbsajt "Stop Djihadisme".
27 januari: Polisen grep fem misstänkta jihadister, mellan 26 och 44 år gamla, i gryningsräder i Lunel, en liten stad nära Medelhavskusten. Av stadens blott 25 000 invånare, misstänks minst 10 och kanske så många som 20 ha rest till Syrien och Irak för att ansluta till Islamiska staten.
28 januari: En opinionsundersökning från Ipsos/Sopra-Steria poll beställd av Le Monde och radiokanalen Europe 1 visade att 53 procent av fransmännen upplever att deras land är "i krig" och att 51 procent menar att islam är "oförenligt" med det franska samhällets värderingar.
I januari togs också konstverk föreställande kvinnoskor på muslimska bönemattor bort från en utställning i Parisförorten Clichy-la-Garenne. Detta efter att Förbundet för islamiska organisationer i Clichy varnat för att konsten riskerade att provocera fram "okontrollerade, oansvariga händelser". Verket, som skapats av den fransk-algeriska konstnärinnan Zoulikha Bouabdellah, föreställde högklackade skor placerade i mitten av utlagda bönemattor i blått, vitt och rött – en symbol för den franska flaggan. Bouabdellah menade att hon inte ansåg att konsten var hädisk, men intendenten Christine Ollier beslutade att ta bort verket för att "undvika polemik". Självcensuren mötte hård kritik från andra konstnärer, som ansåg att tilltaget underminerade yttrandefriheten.
FEBRUARI
5 februari: En lärare på Frankrikes enda statliga muslimska skola sa upp sig, då han menade att Averroès Lycée (högstadieskola) i Lille var en grogrund för "antisemitism, sekterism och lömsk islamism". I en artikel publicerad i tidningen Libération, skrev filosofiläraren Sofiane Zitouni:
"Sanningen är att Averroès Lycée är muslimskt territorium finansierat av staten. Skolan torgför en syn på islam som är ren islamism. Och man gör det på ett slugt och smygande sätt för att inte bli av med sin statliga finansiering."
Skolans rektor Hassan Oufker sa att han ämnade stämma algeriern Zitouni för förtal.
12 februari: Franska muslimska demokraters förbund (L'Union des démocrates musulmans Français, UDMF), ett nystartat politiskt parti, aviserade att man börjat ställa upp kandidater till lokalvalen i åtta franska städer. UDMFs grundare Najib Azergui sa att hans parti vill ge landets muslimska befolkning en röst genom att: verka för islamiska finansieringssystem, för användandet av arabiska i franska skolor, för ett upphävande av lagen som förbjuder slöja i skolan, samt kämpa mot den "farliga stigmatisering som sätter likhetstecken mellan islam och terrorism".
15 februari: Regeringen aviserade en serie åtgärder mot radikal islam som sprids i moskéer, bland annat förbud mot ekonomiskt stöd från länder som Qatar och Saudiarabien. Franska muslimer protesterade. Socialistiske politikern Karim Bouamrane sa:
"Om andra länder träder in och finansierar moskéer, så beror det på att den franska staten inte gör det. Muslimer kan inte ta risken att vägra ta emot pengar utifrån, när franska staten vägrar skjuta till medel för moskébyggen."
Bouamrane menade att den franska lag från 1905 som stipulerar åtskillnad av kyrka och stat borde ändras så att staten kan stötta muslimsk tillbedjan ekonomiskt.
16 februari: Nacer Bendrer, 26-årig fransk medborgare, lämnades ut till Belgien, misstänkt för inblandning i jihadistattacken mot Judiska museet i Bryssel i maj 2014. Man tror att Bendrer hjälpte sin kumpan Mehdi Nemmouche, 29, utföra attacken som kostade fyra människor livet. Då han greps i närheten av Marseille hade Bendrer i sin ägo ett automatgevär av Kalashnikov-typ, två automatpistoler och ett hagelgevär. Bendrer och Nemmouche blev enligt uppgift vänner då de satt i fängelse i Salon-de-Provence i södra Frankrike mellan 2008 och 2010.
13 februari: För första gången någonsin konfiskerade de franska myndigheterna pass och id-kort tillhörande sex franska medborgare som misstänktes planera resor till Syrien för att ansluta till Islamiska staten. Myndigheterna uppgav att man övervägde att dra in passen för ytterligare 40 personer.
25 februari: Inrikesminister Bernard Cazeneuve avslöjade regeringens plan för "reformation" av den muslimska tron, för att göra den mer kompatibel med "den franska republikens värderingar". Detta, sa ministern, ska göras genom en ny "Islamisk stiftelse" som arbetar med "vitaliserande forskning" kring en typ av islam som "har ett budskap om fred, tolerans och respekt". Regeringen planerade bland annat att skapa ett forum för dialog med muslimer, bättre utbildning av imamer, åtgärder mot radikalisering i franska fängelser och uppstramning av muslimska skolor.
MARS
3 mars: Premiärminister Manuel Valls offentliggjorde att man nu kommer att fördubbla antalet universitet som erbjuder islamstudier, i ett försök att förhindra att utländska makter finansierar och får inflytande över utbildningen av franska imamer. Valls sa att han gärna ser att fler imamer och fängelsepräster som utbildats utomlands "får mer utbildning i Frankrike för att lära sig tala franska flytande och förstå det sekulära konceptet". Det finns för närvarande sex universitet i Frankrike som erbjuder kurser i islamstudier och teologi. Valls uppgav att han vill öka antalet till tolv, och att kurserna ska vara avgiftsfria.
6 mars: Mohamed Khattabi, den "progressive" imamen i Aichamoskén i Montpellier, sa i en predikan att själviskhet är en del av "kvinnors natur". Marockansk-kanadensiske Khattabi har bott i Frankrike i över 20 år och påstår sig vara en "förkämpe för ett islam inom det franska samhället, för samexistens". Han sa:
"Hur mycket gott man än ger en kvinna, så kommer hon att förneka det. Hennes själviskhet driver henne att förneka det. Detta är sant om alla kvinnor – oavsett om de är västerländska, arabiska, muslimska, judiska eller kristna. Detta är kvinnors natur.
"Om en kvinna övervinner sin natur och erkänner [sanningen] ... ger Allah henne en högre plats i paradiset. Men om hon ger efter för sin natur och vägrar erkänna mannens rättigheter – eller rättare sagt, den godhet han förlänar henne – kommer hon att hamna i i [helvetet]..."
8 mars: Premiärminister Manuel Valls varnade för att så många som 10 000 européer kan befinna sig i Irak och Syrien för att utföra jihad i slutet av 2015:
"Det finns 3 000 européer i Irak och Syrien i dag. Gör man en prognos för de kommande månaderna, kan det vara 5 000 innan sommaren och 10 000 innan årets slut. Förstår ni vilket hot detta innebär?"
16 mars: Inrikesdepartementet blockerade fem islamistiska webbsajter som man uppgav förespråkade terrorism. Bland sajterna fanns en som tillhörde al-Hayat Media Center, Islamiska statens propagandaorgan. Inrikesminister Bernard Cazeneuve sa: "Jag gör en distinktion mellan yttrandefrihet och spridande av budskap som glorifierar terrorism. Dessa hatmeddelanden är ett brott." Men Europarådets människorättskommissionär Nils Muižnieks kritiserade beslutet, eftersom det fattades utan juridisk genomlysning: "Att begränsa mänskliga rättigheter för att bekämpa terrorism är ett allvarligt misstag och en ineffektiv åtgärd som till och med kan främja terroristernas sak."
17 mars: Inrikesminister Bernard Cazeneuve avslöjade att staten slutat betala ut socialbidrag till 290 franska jihadister som slåss för Islamiska staten. Han sa att de myndigheter som ansvarar för utbetalningarna får besked så fort man får bekräftelse på att en fransk medborgare lämnat landet för att kriga utomlands.
19 mars: Premiärminister Manuel Valls presenterade en ny lag som ger säkerhetstjänsterna möjlighet att samla in och övervaka mejl- och telefontrafik hos alla misstänkta terrorister. "Detta är juridiska verktyg, men inte undantagsverktyg, och inte heller generell övervakning av medborgarna", sa han.
"Vi kommer aldrig att få en fransk Patriot Act", sa Valls och syftade på den amerikanska lagen med samma namn. "Det digitala rummet kan inte vara laglöst land. Ofta kan vi inte förutse hotet, säkerhetstjänsterna måste ha makt att reagera snabbt."
APRIL
4 april: Föreståndaren för Paris stora moské, Dalil Boubakeur, ville att antalet moskéer i Frankrike fördubblas under de kommande två åren. I ett tal på ett möte med franska islamiska organisationer i Parisförorten Le Bourget, sa Boubakeur att 2 200 moskéer "inte är tillräckligt" för de "sju miljoner muslimer som bor i Frankrike". Han krävde att kyrkor som inte används ska göras om till moskéer.
7 april: Statssekreteraren för statliga reformer, Thierry Mandon, hävdade att bristen på "anständiga" gudstjänstplatser för franska muslimer är en del av förklaringen till att vissa vänder sig till radikal islam. Han sa:
"Det finns inte tillräckligt med moskéer i Frankrike. Det finns fortfarande alltför många städer där den muslimska tron praktiseras under ovärdiga förhållanden. Vi måste inse att muslimska gudstjänstlokaler i många fall inte håller en rimlig nivå. Om de är anständiga, öppna i stället för underjordiska och gömda, kommer det att vara bättre."
8 april: Hackare som påstod sig tillhöra Islamiska staten attackerade den franska tevestationen TV5Monde, och lyckades släcka ner dess sändningar över hela världen. Stationen sänder i över 200 länder. "Vi kan inte längre sända på någon av våra kanaler. Våra webbsajter och sociala medier är inte längre under vår kontroll, utan visar samtliga meddelanden om att Islamiska staten tar på sig ansvaret", sa stationens VD Yves Bigot. Hackarna anklagade president François Hollande för att ha begått ett "oförlåtligt misstag" genom att ansluta till den USA-ledda militärkoalition som utför luftbombningar mot IS i Irak och Syrien.
13 april: Premiärminister Manuel Valls avslöjade att över 1 550 franska medborgare eller boende i Frankrike är medlemmar i terrornätverk i Syrien och Irak. Det är nästan en tredubbling sedan januari 2014.
13 april: En opinionsundersökning framtagen för Atlantico visade att närmare två tredjedelar (63 procent) av fransmännen var för en inskränkning av medborgerliga rättigheter, om det hjälper till att bekämpa terror. Bara 33 procent uppgav att de var emot en sådan inskränkning, men det är värt att notera att den siffran var betydligt högre bland de yngre respondenterna.
15 april: En 21-årig muslim förstörde över 200 gravstenar på den katolska kyrkogården i Saint-Roch de Castres i närheten av Toulouse. Polisen skickade mannen till sjukhus, då han bedömdes vara "i ett förvirrat tillstånd och oförmögen att kommunicera".
22 april: Fransk polis grep Sid Ahmed Ghlam, en 24-årig algerisk it-student som misstänktes planera en attack på kristna kyrkor i Villejuif, en förort söder om Paris. Han greps efter att han av allt att döma råkat skjuta sig själv genom en olyckshändelse. Hemma hos Ghlam och i hans bil hittade polisen tre Kalashnikovgevär, pistoler, ammunition och skottsäkra västar, samt dokument kopplade till al-Qaida och Islamiska staten. Enligt polisen hade Ghlam uttryckt en önskan att ansluta sig till Islamiska staten i Syrien.
21 april: En studie gjord av Observatoriet för religion på arbetsplatsen (Observatoire du fait religieux en entreprise, OFRE) och Randstadinstitutet visade att 23 procent av cheferna i Frankrike regelbundet konfronteras med religionsrelaterade problem på arbetsplatsen, en ökning från 12 procent 2014. OFREs ordförande Lionel Honoré sa att religiösa spänningar ökat sedan januari, eftersom muslimer som känner sig stigmatiserade av jihadistattackerna i Paris blivit mer kraftfulla i sitt sätt att uttrycka sin tro.
MAJ
5 maj: Sébastien Jallamion, en 43-årig polisman från Lyon, stängdes av från sin tjänst och bötfälldes med 5 000 euro (drygt 49 000 kronor) – för att han fördömde halshuggningen av fransmannen Hervé Gourdel av algeriska jihadister i september 2014. Jallamion förklarade:
"Enligt det administrativa utlåtande som skickats till mig i dag, så är jag anklagad för att ha skapat en anonym Facebooksida i september 2014, där det visades flera 'provocerande' bilder och kommentarer, 'diskriminerande och kränkande', av en 'främlingsfientlig eller antimuslimsk' natur. Till exempel fanns där ett porträtt av kalif al-Baghdadi, ledare för Islamiska staten, med ett visir i pannan. Denna publicering visades upp då jag ställdes inför disciplinkommittén med följande anklagelse: 'Skäms du inte för att stigmatisera en imam på detta viset?' Min advokat kan bekräfta detta... Det ser ut som ett politiskt straff. Jag kan inte se någon annan förklaring.
"Våra grundläggande värderingar, de som många av våra förfäder gav sina liv för, håller på att smulas sönder, och det är dags för oss att bli upprörda över vad vårt land håller på att förvandlas till. Detta är inte Frankrike, Upplysningens land som en gång i tiden sken över hela Europa och bortom. Vi måste slåss för att bevara våra värderingar, det är en fråga om överlevnad."
11 maj: Sarah K., en 15-årig muslimsk flicka med algerisk bakgrund som kastats ut från sin skola två gånger då hon bar en lång svart kjol på lektionerna, fick återvända till skolan klädd i en liknande klänning. Maryse Dubois, huvudlärare på Léo-Lagrangeskolan i staden Charleville-Mézières, menade att hon anade att den långa kjolen var en misstänkt religiös symbol, och därmed ett brott mot Frankrikes sekularismlagar. Sarahs mor uppgav att Dubois backade efter att nyheten om händelsen blivit viral.
27 maj: Ledarna för en liten moské i Lyonförorten Oullins skrev juridikhistoria då man använde sig av den franska lagen från 1905 om åtskillnad av kyrka och stat, för att hindra en salafist från att radikalisera församlingsmedlemmar. Lagen innehåller en passage om rätten att fritt utöva sin religion och påbjuder straff för den som stör en gudstjänst. En domstol i Lyon fann att Faouzi Saïdi, 51, gjort sig skyldig till störande beteende genom att kritisera moskéns imam och hålla parallella böner. Saidi dömdes till 1 500 euro (cirka 14 700 kronor) i böter, men hävdade själv att hans enda brott var att han "är en pratkvarn". Han tillade: "Jag förstår inte varför jag döms. Jag praktiserar islam så som föreskrivet."
JUNI
4 juni: Förre presidenten Nicolas Sarkozys oppositionsparti – omdöpt till "Republikanerna" – höll möte på temat "Islam i Frankrike eller islam av Frankrike", som en del av en rundabordsdiskussion om "värdegrundskrisen" i Frankrike. Sarkozy sa: "Frågan är inte vad Republiken kan göra för islam, utan vad islam kan göra för att bli ett islam av Frankrike."
Muslimska grupper framförde kritik mot mötet. "Vi kan inte ta del av ett sådant här initiativ, som stigmatiserar muslimer", sa Abdallah Zekri, ordförande för Nationella observationscentret mot islamofobi. Initiativtagaren till mötet, parlamentsledamoten Henri Guaino, kontrade: "Kan vi låta bli att tala om ämnen som delar opinionen? Om man talar om immigration är man främlingsfientlig. Om man talar om säkerhet är man fascist. Om man talar om islam är man islamofob."
6 juni: Premiärminister Manuel Valls uppgav att över 850 fransmän rest till Syrien och Irak för att kriga. Mer än 470 är fortfarande kvar och 110 tros ha dödats i strid.
7 juni: Inrikesminister Bernard Cazeneuve sa att 113 fransmän dött i jihad på slagfält i Mellanöstern. Det pågår 130 juridiska processer angående 650 personer misstänkta för terrorverksamhet, och 60 personer har förbjudits att lämna landet.
7 juni: Rättegång inleddes mot ett dussintal medlemmar av Forsane Alizza (Stolthetens riddare), en grupp som påstår sig försvara muslimer mot "islamofobi", rörande misstankar om planering av terrordåd. Gruppen, som bildades i augusti 2010 av den 37-årige fransktunisiern och "emiren" Mohamed Achamlane, la upp ett meddelande på sin webbsajt där man krävde att Frankrike ska lämna alla muslimska länder. I meddelandet stod: "Om våra krav inte tillmötesgås anser vi att regeringen är i krig mot muslimer." Achamlane förklarade för rätten: "Det finns ingen radikal eller moderat islam. Det finns bara autentisk islam."
15 juni: Premiärminister Manuel Valls sa under en halvdagskonferens om relationerna med muslimer att "islam är här för att stanna". Han underströk också att det inte finns något samband mellan islam och extremism. "Vi måste slå fast att allt det här inte är islam", sa valls. "Hatpredikningarna, antisemitismen som gömmer sig bakom antisionismen och hatet mot Israel ... de självutnämnda imamerna i våra kvarter och i våra fängelser som torgför våld och terrorism." Konferensen tog inte upp radikalisering, eftersom frågan ansågs alltför känslig.
23 juni: En domstol i Paris avslog en stämningsansökan som lämnats in av en mamma som ville stämma franska staten för att den misslyckats med att stoppa hennes tonårssons jihadresa till Syrien. Pojken var 16 år när han i sällskap med tre andra lämnade Nice i december 2013, tog ett plan till Turkiet och reste vidare landvägen till Syrien. Hans mor, endast känd som Nadine A., menade att flygplatspolisen i Nice borde ha stoppat pojken eftersom han bara hade en enkel biljett och inget bagage. Rätten slog dock fast att poliserna inte bar ansvaret och avslog hennes begäran om kompensation på 110 000 euro (drygt en miljon kronor).
28 juni: Premiärminister Manuel Valls sa i en intervju med iTele att det finns mellan 10 000 och 15 000 salafister i Frankrike, och att 1 800 människor på något sätt kopplas till den islamistiska saken. Han sa att Väst är i "krig mot terrorism", och tillade: "Vi kan inte förlora detta krig eftersom det i grunden handlar om ett krig mellan civilisationer. Det är vårt samhälle, vår civilisation, som vi försvarar."
29 juni: Inrikesminister Bernard Cazeneuve avslöjade att Frankrike har deporterat 40 imamer för att ha "hatpredikat" under de senaste tre åren: "Sedan årets början har vi undersökt 22 fall, och runt 10 imamer och predikanter har utvisats."
29 juni: Yassin Salhi, en 35-årig trebarnsfar, erkände att han halshuggit sin chef och försökt spränga en kemisk fabrik i närheten av Lyon. Det avhuggna huvudet hittades hängande på ett staket utanför fabriken, och bredvid hängde två flaggor med den muslimska trosbekännelsen. Lastbilschauffören Salhi föddes i Frankrike av marockansk-algeriska föräldrar. Innan han greps tog Salhi en bild på sig själv med det avhuggna huvudet och skickade bilden till en fransk jihadist som strider för Islamiska staten i Syrien. Salhis fru sa: "Vi är normala muslimer. Vi gör ramadan."
I juni inträffade också en incident i Bordeaux, då mataffären De L'Orient à L'Occidental, vars ägare nyligen konverterat till islam, försökte införa könssegregerad shopping. I sin strävan att undvika att män och kvinnor kom i kontakt med varandra, förbjöd affären kvinnor att handla på måndagar, tisdagar, onsdagar och fredagar, och män portades på torsdagar, lördagar och söndagar. Efter en massiv kritikstorm la affären ner konceptet.
JULI
8 juli: Veckotidningen Valeurs Actuelles drog igång en nationell kampanj under parollen "Rör inte min kyrka!", efter att föreståndaren för Paris stora moské, Dalil Boubakeur, sagt att tomma i kyrkor i Frankrike borde göras om till moskéer. Tidningen pekade på en opinionsundersökning gjord av Ifop, som visade att närmare sju av tio (67 procent) av de svarande var emot att man omvandlar franska kyrkor till moskéer.
10 juli: Mohamed Achamlane, 37, fransktunisiern som leder den förbjudna gruppen Forsane Alizza (Stolthetens riddare), dömdes till nio års fängelse för terrorförberedelser, efter att polisen hittat vapen och en lista på judiska mål i hans hem. Gruppen, som skapades 2010 under förevändningen att man ville motverka "islamofobi", förbjöds i mars 2012 efter att jihadistpropaganda dök upp på dess webbsajt.
14 juli: Runt 130 bilar brändes i Paris på den franska nationaldagen. Över 80 bilar bränns varje dag runtom i Frankrike, förövarna är framförallt unga muslimer.
15 juli: Franska myndigheter omintetgjorde en jihadistisk plan på att halshugga en högt uppsatt fransk militär i Port-Vendre, en militärbas nära Perpignan, och lägga ut en video av halshuggningen på internet. Kontraterrorism-polis grep tre men, däribland Djibril A., en före detta sjöman i franska flottan.
22 juli: En 21-årig kvinna vid namn Angelique Sloss attackerades av ett gäng muslimska kvinnor, som råkade se henne ligga och sola tillsammans med två kompisar i Parc Léo-Lagrange i Reims. Kvinnorna anklagade Sloss för att "omoraliskt" ha visat för mycket bar hud på allmän plats.
AUGUSTI
13 augusti: En domstol i Dijon biföll ett beslut fattat av Gilles Platret, borgmästare i Chalon-sur-Saône, att man skulle sluta servera alternativ till fläsk i skolmatsalarna. Platret välkomnade domstolens utslag och menade att det var en "första seger för sekularismen". Muslimska grupper fördömde tilltaget. Abdallah Zekri i Franska rådet för muslimsk tro (Conseil français du culte musulman, CFCM) sa:
"Jag kan bara fördöma borgmästarens beslut, det främjar inte socialt lugn i skolorna och skapar bestörtning bland muslimer. Alla muslimer respekterar sekularism. Muslimer har aldrig bett om halalmåltider i matsalarna."
16 augusti: Franske borgmästaren Yves Jégo lämnade in en skrivelse för att introducera en ny lag, med krav på att alla offentliga skolor i Frankrike erbjuder ett vegetariskt alternativ i skolmatsalen. Syftet var att hjälpa de elever som inte kan äta fläsk av religiösa skäl. Jégo sa att ämnet skolluncher var en "källa till meningslös konfrontation med udden i de flesta fall riktad mot muslimer", vilket "utmanar vår förmåga att leva tillsammans i verkligheten". Över 150 000 har skrivit på hans upprop.
21 augusti: Ayoub El-Khazzani, en 26-årig marockan, greps på ett höghastighetståg från Amsterdam till Paris med 554 passagerare ombord, efter att han öppnat eld med ett Kalashnikovgevär. Han övermannades av tre amerikaner och en britt. Det framkom senare att El-Khazzani stridit med IS i Syrien och var känd för åtminstone fyra olika säkerhetstjänster.
SEPTEMBER
6 september: Nationella frontens partiledare Marine Le Pen anklagade Tyskland för att utnyttja migrantkrisen i syfte att pressa ner lönerna. I ett tal inför partivänner i Marseilles sa Le Pen:
"Tyskland tror antagligen att dess befolkning är döende, och vill troligen sänka lönerna och fortsätta rekrytera slavarbetskraft genom massinvandring. Tyskland vill inte bara styra över vår ekonomi, det vill tvinga oss att släppa in hundratusentals asylsökande."
7 september: President François Hollande sa att Frankrike ska ta emot 24 000 migranter under de kommande två åren: "Det är Frankrikes plikt. Asylrätten är en viktig del av vår kropp och själ. Vår historia kräver att vi tar ansvar."
8 september: Premiärminister Manuel Valls fördömde två franska borgmästare som sagt att de bara vill ta emot kristna flyktingar. "Man sorterar inte flyktingar utefter religion", sa Valls. "Asylrätten är en universell rättighet." Borgmästaren i Roanne, Yves Nicolin, sa att han bara ville ta emot kristna, för att vara "säker på att de inte är förklädda terrorister". Borgmästaren i Belfort, Damien Meslot, sa att han bara kunde tänka sig att ta emot kristna familjer från Irak och Syrien för att "de är de mest förföljda".
22 september: Eric Zemmour, fransk skribent och politisk journalist, frikändes från misstankar om hets mot folkgrupp. Zemmour åtalades efter att ha jämfört utländska gäng med de invaderande barbarer som dök upp efter Romarrikets fall. I maj 2014 sa han i ett radioprogram:
"Normanderna, hunnerna, araberna, de stora invasionerna efter Roms fall, har nu ersatts av tjetjenska, romska, kosovanska, berbiska och afrikanska gäng som rånar, överfaller och plundrar. Bara homogena samhällen som Japan, som länge har sagt nej till massinvandring och skyddat sina naturliga gränser ... har undkommit detta gatuvåld."
Åklagaren ville att han skulle få 5 000 euro i böter (49 000 kronor) och att radiostationen RTL skulle bötfällas med 3 000 euro för att den lagt upp sändningen på internet. Men domstolen slog fast: "Hur överdrivna och chockerande dessa ord än kan tyckas vara, syftade de bara på en liten del av dessa grupper och inte på grupperna som helhet."
27 september: Mohamed Chebourou, 27-årig fransk-algerisk islamisk extremist, rymde då han beviljades en kort permission från Meaux-Chauconinfängelset i Seine-et-Marne, öster om Paris. Han avtjänade ett sjuårigt straff för rån och skulle inte friges förrän 2019. Chebourou greps senare i Algeriet. Franska justitieministern Christiane Taubira fick det hett om öronen när hon skulle förklara varför en islamisk extremist beviljades permission från fängelset.
OKTOBER
12 oktober: En 15-årig muslimsk elev greps efter att han skrikit "Allahu Akbar!" ("Gud är större!") och skjutit sin fysiklärare i handen med en luftpistol på en skola i Châlons-en-Champagne. Pojken uppgav att han ville dö martyrdöden.
20 oktober: Rättegången mot Nationella frontens ledare Marine Le Pen började. Misstankarna gällde hets mot folkgrupp, efter att Le Pen jämfört muslimer som ber på gatan med naziockupationen. På ett valmöte i Lyon 2010 sa hon:
"Jag är ledsen, men till dem som gillar att prata om Andra världskriget, om vi talar om en ockupation, kan vi ju tala om [gatuböner], för det är en klar och tydlig ockupation av territorium.
Det är en ockupation av sektioner av territoriet, av kvarter där religiösa lagar gäller – det är en ockupation. Det finns inga tanks, inga soldater, men det är icke desto mindre en ockupation, och den tynger folk."
Le Pen sa att hon var offer för "juridisk förföljelse", och tillade:
"Det är skandal att en politisk ledare kan åtalas för att ha uttryckt sina åsikter. De som tar avstånd från fundamentalisternas olagliga beteende löper större risk att åtalas än fundamentalisterna som beter sig olagligt."
29 oktober: Kontraterrorism-styrkor stoppade en jihadistisk plan på att attackera den franska flottans huvudbas i Toulon. Man grep Hakim Marnissi, en 25-årig man från Toulon som stått under bevakning sedan han började lägga upp IS-propaganda på Facebook sommaren 2014. Polisen tror att Marnissi radikaliserats av Mustapha Mojeddem, en fransk jihadist som också är från Toulon, och som nu slåss med IS i Syrien.
NOVEMBER
13 november: En serie koordinerade jihadistattacker i Paris och dess norra förort Saint-Denis, skördade 130 liv och skadade 360 människor. Tre självmordsbombare slog till nära nationalarenan Stade de France i Saint-Denis, varefter självmordsbombningar och masskjutningar på caféer, restauranger och en konserthall i Paris följde.
14 november: I ett tevesänt tal till nationen la president François Hollande skulden för attackerna i Paris på Islamiska staten. I utsändningen från Élyséepalatset sa Hollande:
"Detta är en krigshandling utförd av en terroristarmé, en jihadistarmé, Daesh [den arabiska akronymen för Islamiska staten] mot Frankrike. Det är en krigshandling som förberetts, organiserats och planerats utifrån, med medhjälpare inne i landet."
14 november: Ahmad Almohammad, en av jihadisterna som sprängde sig vid Stade de France i samband med fotbollslandskampen mellan Frankrike och Tyskland 13 november, låtsades vara asylsökande för att ta sig in i EU. Han tog sig in med hjälp av ett falskt syriskt pass. Det framkom att han välkomnades till den grekiska ön Leros 3 oktober, av hjälparbetare tillhörande den franska välgörenhetsorganisationen Médecins Sans Frontières (Läkare utan gränser).
16 november: I ett ovanligt tal till parlamentet varnade president François Hollande: "Vi befinner oss i krig mot en jihadistisk terror som hotar hela världen."
17 november: 30 muslimer, samtliga från Bangladesh och boende i Paris, dök upp för att protestera mot jihadistattackerna 13 november. Det bor 1,7 miljoner muslimer i Paris. En av demonstranterna, Mohammad Hassan, sa:
"Muslimer hörs inte tillräckligt mycket. Detta behövdes eftersom en del muslimer är rädda för att gå ut och säga sanningen. Ungefär fem procent av alla muslimer stödjer terroristerna. Resten måste tala ur skägget. Jag önskar att fler muslimer hade anslutit sig till oss här."
18 november: Polisen slog till mot en lägenhet i Parisförorten Saint-Denis, efter att de fått tips om att Abdelhamid Abaaoud, hjärnan bakom Parisattackerna, kunde finnas där. Två personer dödades, varav en var den kvinnliga misstänkta terroristen Hasna Aitboulahcen som sprängde sig med en självmordsväst. Åtta personer greps.
18 november: En judisk lärare knivhöggs i Marseille av tre personer som sa sig vara anhängare till Islamiska staten. De tre männen kom åkande på skotrar på gatan, hann ikapp läraren och visade honom en bild på Mohamed Merah, en jihadist som dödade sju människor i Sydfrankrike 2012. Därefter knivhögg de läraren i armen och benet.
24 november: Anouar Kbibech, ordförande för Franska rådet för muslimsk tro (Conseil Français du Culte Musulman, CFCM), uppmanade imamer i Frankrike att skaffa prediko-licens som ett sätt att "bekämpa radikalisering". Certifikatet skulle bekräfta att imamerna "står för en öppen och tolerant islam" och "respekterar Republikens lagar". Detta "bemyndigande" kan dras tillbaka om nödvändigt.
30 november: Senaste numret av IS franskspråkiga tidning Dar al-Islam uppmanade sympatisörer i Frankrike att döda lärare som arbetar för sekularism i franska skolor. "Det är därför en plikt att bekämpa och döda dessa Allahs fiender", skrev tidningen (s.17).
DECEMBER
2 december: Franska fackförbundet CGTs ordförande Philippe Martinez avslöjade att organisationen uteslutit närmare 500 medlemmar, då man misstänkt att de var islamiska extremister.
2 december: Inrikesminister Bernard Cazeneuve meddelade att moskén i Lagny-sur-Marne öster om Paris stängs ner, på grund av att man spridit islamisk radikalism och rekryterat för IS. Detta var den tredje moskén som stängdes under en vecka på dessa grunder.
13 december: Närmare 70 anställda på Paris två största flygplatser fick sina säkerhetsgodkännanden indragna efter att de identifierats som islamiska extremister. Så kallade röda brickor utställs till personal, bland annat flygplanstekniker, bagagehanterare och gatepersonal, som jobbar i de säkra zonerna på flygplatserna Roissy-Charles de Gaulle och Orly.
15 december: Marine Le Pen, ledare för Nationella fronten, frikändes från misstankarna om hets mot folkgrupp då hon jämförde muslimska gatuböner med nazisternas ockupation. Domaren menade att även om Le Pens kommentarer var "chockerande", så skyddas de "som en del av yttrandefriheten".
16 december: Mellan 800 och 1 000 migranter försökte bryta sig in i Kanaltunneln nära den franska hamnstaden Calais, i hopp om att ta sig till Storbritannien. Polisen, som fick använda tårgas för att splittra folkmassan, uppgav att antalet människor som försökte ta sig över kanalen under en och samma dag var "oöverträffat". Uppskattningsvis 4 500 migranter från Afrika, Asien och Mellanöstern bor under eländiga förhållanden i ett provisoriskt läger i Calais känt som "djungeln".
31 december: I sitt traditionella nyårstal varnade president François Hollande för att Frankrike kan komma att utsättas för fler jihadistattacker under 2016:
"Vi har just upplevt ett fruktansvärt år. Det började med de fega attackerna på Charlie Hebdo och Hypercacher, sedan de blodiga överfallen i Montrouge, Villejuif, Saint-Quentin Fallavier, sedan Thalyståget, och det slutade med de fasansfulla krigshandlingarna i Saint-Denis och Paris... Frankrike är inte färdigt med terrorismen. Hotet finns fortfarande där. Det ligger kvar på den högsta nivån."
Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos/Strategic Studies Group. Följ honom på Facebook och Twitter. Hans första bok, Global Fire, kommer ut i början av 2016.