Tre kristna flickor i Pakistan som avvisade inviter från några rika unga muslimska män, blev nyligen nermejade av dem. En av flickorna dog.
Den som avslöjade det hela var Wilson Chowdhry, Londonfödd ordförande för British Pakistani Christian Association (BPCA), och enligt honom sa en av männen: "Kristna flickor finns bara till för ett enda syfte, muslimska mäns [sexuella] nöje."
Detta inträffade 13 januari i Lahore. Tre flickor – 17, 18 och 20 år gamla – var på väg hem efter en hård dag. Fyra muslimska ungdomar i ett fordon följde efter flickorna och tilltalade dem. Männen "uppförde sig olämpligt", skrek "oanständiga och snuskiga kommentarer", trakasserade flickorna och föreslog att de skulle hoppa in i bilen för "en åktur och lite kul".
Flickorna avböjde "inbjudan", och tillade att de var "hängivna kristna som inte praktiserade sex utanför äktenskapet".
Detta gjorde att pojkarna omedelbart ändrade attityd, de blev mer aggressiva och började hota flickorna och försökte handgripligen tvinga in dem i bilen. Skräckslagna inför den allt farligare situationen började flickorna springa i vild panik. Detta gjorde bara de unga muslimska männen ännu argare, och en av dem ropade till flickorna: "Hur understår ni er att springa ifrån oss, kristna flickor finns bara till för en enda sak – att behaga muslimska män."
De muslimska männen jagade flickorna och körde bilen rakt in i dem. Två flickor föll till marken – en med en bruten höft, en med krossade revben. Den yngsta, Kiran Masih, 17, flög rakt upp i luften och landade på den framrusande bilens vindruta. Männen skrattade och ökade farten, med flickan på vindrutan. När föraren till slut tvärbromsade for flickan iväg. Hon landade hårt på marken, spräckte skallen och krossade otaliga ben. Inom loppet av några minuter var hon död.
I vanlig ordning förtar sig inte den pakistanska polisen i sin jakt på gärningsmännen och enligt uppgift gör de "väldigt lite för att hitta de unga männen och maskar hela utredningsprocessen". Wilson Chowdhry:
"I vilket annat land som helst [utom Pakistan] skulle förövarna ha gripits, dömts för mord och fått ett långvarigt fängelsestraff... Våld mot kristna utreds sällan och det är osannolikt att det får juridiska konsekvenser. Kvinnor har låg status i Pakistan, framförallt kristna kvinnor, de lever i ett terrorvälde – särskilt nu efter den här attacken. Den muslimska icke-statliga organisationen "Movement of Solidarity and Peace" uppger att runt 700 kristna kvinnor i Pakistan kidnappas, våldtas och tvingas in i muslimska äktenskap varje år – det motsvarar två om dagen, och omvärlden gör ingenting."
Sådana här berättelser – inklusive påståendet att det är en muslimsk mans rätt att våldta kristna och andra "otrogna" – är vanliga i Pakistan.
En muslimsk våldtäktsman som attackerade en nioårig flicka i Pakistan sa till henne att hon inte skulle oroa sig, eftersom han "gjort andra unga kristna flickor samma tjänst".
Ortsbor som diskuterade mannens yttrande till sitt nioåriga våldtäktsoffer sa: "Det är skamligt. Sådant här händer med jämna mellanrum. Kristna flickor ses som varor man godtyckligt kan skada. Att utnyttja dem är en rättighet. Enligt rådande moral är det inte ens ett brott. Muslimer ser dem som krigsbyten."
Den muslimska uppfattningen om "byten" förklaras av en av världens främsta experter på islamisk lag och rättstolkning, den framlidne Majid Khadduri, i War and Peace in the Law of Islam:
"Ordet byte (ghanima) tillämpas på egendom som tagits ifrån icke-muslimer med våld. Det innefattar dock inte bara egendom (flyttbar och icke flyttbar) utan också människor, antingen i egenskap av asra (krigsfångar) eller sabi (kvinnor och barn). ... Om slaven är en kvinna, tillåts ägaren ha sexuella relationer med henne som konkubin."
Även då de befinner sig i Väst, anser pakistanska muslimer att det är deras rättighet att våldta och förgripa sig sexuellt på "otrogna" kvinnor – eller till och med på muslimska kvinnor om de är ute ensamma på kvällen eller inte bär slöja. Även slöjbärande kvinnor kan förstås attackeras, men då av samma skäl som driver en icke-muslimsk våldtäktsman – han tar det han vill ha, punkt slut. Men om en muslimsk kvinna är ute utan sällskap, kan våldtäktsmannen rationalisera det hela med att det är "hans rätt" att våldta henne, eftersom hon agerar som en otrogen, så då får hon bara vad hon förtjänar. Undertecknad känner dock inte något fall där en muslimsk man våldtagit en muslimsk kvinna [som uppför sig "korrekt", ö.a.] för att det är hans "rättighet".
Nio muslimska män, varav åtta från Pakistan, dömdes 2012 i Storbritannien för våldtäkt och sexuellt utnyttjande av barn, då en omfattande groominghärva började rullas upp. Och precis som kristna och andra "otrogna" i Pakistan ofta får höra innan de blir våldtagna, sa de här männen regelbundet till sina offer att "det var i sin ordning att de skickades runt för att ha sex med dussintals män eftersom 'det är så vi gör i vårt land'."
I dag, när muslimer i allt högre utsträckning sprider ut sig i Väst, blir det de gör mot "otrogna" kvinnor i sina gamla hemländer också allt vanligare i de nya hemländerna – vilket tusentals kvinnor i Köln och andra städer nyligen fick erfara.
Raymond Ibrahim, författare till Crucified Again: Exposing Islam's New War on Christians (Gatestone Publication, utgiven av Regnery, april 2013), är Shillman Fellow på David Horowitz Freedom Center och Judith Friedman Rosen Writing Fellow på Middle East Forum.