Dödsdomen mot Asia Bibi är som Tjernobyls radioaktiva moln: Den förgiftar allt i sin omgivning. Efter att Asia greps har hennes make Masih och parets barn hållit sig gömda. De har tvingats flytta 15 gånger på fem år. Familjen kunde inte ens närvara under rättsprocessen mot Asia, det var för farligt. Masih har tvingats säga upp sig från sitt jobb.
Asias "brott" var att hon använde samma vattenglas som sina muslimska arbetskolleger. Hon dömdes till döden för att hon är kristen och var törstig. "Du besudlade vårt vatten", sa de muslimska kvinnorna till henne. "Konvertera till islam och fräls dig själv från din smutsiga religion."
Asia tog ett djupt andetag och svarade: "Jag kommer inte att konvertera. Jag tror på min religion och Jesus Kristus. Och varför är det jag som ska konvertera och inte du?"
8 november 2010, efter bara fem minuters överläggningar, dömdes Asia Noreen Bibi enligt artikel 295 i den pakistanska brottsbalken till döden genom hängning. Åhörarna jublade åt domen. Asia Bibi satt ensam och grät. Hon flankerades av två polismän, som tydligt visade hur nöjda de var med beslutet. De påföljande dagarna demonstrerade 50 000 människor i Karachi och 40 000 i Lahore på gatorna till stöd för domen, en del höll upp en bild av Asia Bibi där hon försetts med ett rep runt halsen. Demonstranterna försäkrade att de inte kommer att låta sig nöja med mindre än att Bibi hängs eller arkebuseras.
 Asia Bibi med två av sina fem barn. Bilden är tagen innan hon spärrades in för "hädelse" 2010 och placerades i dödscell. |
Pakistanska islamister kraftsamlade nyligen, och framförde krav på att Asia Bibi omedelbart ska avrättas. Hon har nu suttit fängslad i över 2 500 dagar. Bibi, den första kvinna som dömts till hängning i Pakistan enligt gummiparagrafen om "hädelse", tros nu sväva i större fara än någonsin tidigare. Inte minst sedan avrättningen av Mumtaz Qadri, som mördade Punjabs guvernör Salman Taseer, den sistnämnde en modig muslim som fick betala med sitt liv för att han uttryckt stöd för Asia Bibi. Advokater som försvarar klienter som anklagats för hädelse mördas också då och då.
Framlidne minoritetsministern Shahbaz Bhatti stödde också han Asia Bibi, och såg till att hon placerades i en cell med kamera, så att man kunde hålla koll på att hon inte utsattes för våld. Beslutet blev dock ödesdigert för Bhatti. En terrorist blockerade Bhattis bil när han var på väg från sin mammas hus och mördade honom mitt på ljusa dagen. Alla visste att dödsstraffet skulle genomföras förr eller senare. Fontana di Trevi i Rom lystes nyligen upp i rött i åminnelse av kristna martyrer, såsom Shahbaz Bhatti.
Gatuprotesterna mot Asia Bibi har fortsatt sedan Qadri avrättades 29 februari i år. En högt uppsatt företrädare för provinsregeringen i Punjab avslöjade att säkerheten kring Bibi skärpts, sedan man fått underrättelserapporter om att islamistgrupper planerar att mörda henne i fängelset, som hämnd för hängningen av Qadri.
Dessa hot är anledningen till att människorättsorganisationer har krävt att Asia Bibis överklagandeprocess, som hittills skjutits upp, ska ske i en fängelsecell under sträng bevakning. Alla försök att förflytta henne måste hållas hemliga, eftersom islamister står redo att slå till mot henne när som helst.
För att förstå Asias martyrskap, bör man läsa boken "Blasphemy" (hädelse), som hon skrivit tillsammans med den franska journalisten Anne Isabelle Tollet.
Asia Bibi måste tillaga all sin mat själv, för att undvika att bli förgiftad. Även vakterna i fängelset dödshotar henne. Hon lämnar aldrig sin cell, och ingen får gå in dit för att städa. Det får hon göra själv, och fängelset tillhandahåller inga städprodukter. Den lilla cellen är 3 gånger 2,4 meter. Bredvid sängen finns det fängelsevakterna hånfullt kallar "badrummet" – ett vattenrör som sticker ut från väggen och ett hål i golvet. Så här har hon levt de senaste fem åren – som i en krypta på en kyrkogård.
Samtidigt har islamisterna just höjt priset på hennes huvud till 50 miljoner rupier (cirka 5,6 miljoner kronor). Hennes advokat förklarade att många kristna som anklagas för hädelse dödas i häktet, innan de ens ställts inför rätta.
Asia Bibi har inte dödat någon. Men enligt det så kallade rättssystemet i hennes land har hon gjort någonting mycket värre, begått det värsta av alla brott, den absoluta skymfen: Hon har – påstås det – förolämpat den muslimske profeten Muhammed. Yrkeskriminella, mördare och våldtäktsmän behandlas bättre än hon.
Det är Västs lojhet och girighet som har dömt Asia Bibi till döden. Ingen i Europa har demonstrerat på gatorna och krävt att denna modiga kvinna friges, eller ens protesterat mot Pakistans anti-kristna lagar. Till och med påve Franciskus har varit tyst. Hans tystnad var extra frapperande då han under tolv sekunder stod öga mot öga med Bibis make och dotter på Petersplatsen. Franciskus nuddade knappt vid de båda. Hans företrädare, påve Benedictus XVI, krävde vid flera tillfällen offentligt att Bibi skulle friges.
USAs president Barack Obama, som alltid är så pigg på retorik och ekumeniska känslor, har aldrig sagt ett ord om förföljelsen av kristna, eller bett sina pakistanska allierade frige Asia Bibi. Och för att citera den franska tidningen Le Figaro, européer är ju normalt sett "så ivriga" att "mobilisera, starta namninsamlingar, demonstrationer av alla tänkbara slag, men "i det här fallet, ingenting!"
Länge var det även tyst i amerikanska mainstreammedier om massakrerna på kristna – som får en ny martyr var femte minut. Tystnaden bröts av en modig islamdissident, Ayaan Hirsi Ali, som uppmärksammade massmartyrskapet i en mästerlig essä i Newsweek. De stora protestantiska samfunden i USA har fullt upp med att svartmåla Israel och har även de varit knäpptysta. I Frankrike har det varit omöjligt att ens sponsra arrangemang där intäkterna går till förföljda kristna. Operatören för Paris tunnelbana vägrade sätta upp annonser till förmån för de kristna, men tvingades ge med sig efter protester. Alla större europeiska hjälporganisationer, som Oxfam, är även de tysta, vilket gör att endast mindre, heroiska organisationer som kristna Barnabas Fund uppmärksammar de kristnas situation.
Västerlänningar har vant sig vid att tänka på dessa fjärran kristna som om de var en gammal överbliven kvarleva från kolonialtiden, till den grad att vi är döva inför deras vädjanden och immuna mot deras tragiska historier. Samtidigt är kristendomen på väg att utrotas från sitt eget urhem. Avsmaken för vår egen moraliska feghet får en motpol i beundran för dessa kristna, till exempel Asia Bibi, som fortsätter hålla fast vid sin tro i ett land som vill utplåna dem från historien. Men Västs feghet kommer att straffa sig.
Kriget mot de "hädiska" har faktiskt djupare konsekvenser i Europa, där dussintals journalister, tecknare och skribenter dömts till döden för en annan version av samma "brott" som Asia Bibi: "Islamofobi". Hängivna katoliker som Asia Bibi har förföljts av samma anledningar och samma människor som mördade Charlie Hebdos förhärdade sekularister. Och IS, som nyligen sprängde Mosuls berömda kyrka med sitt karakteristiska klocktorn (en gåva från Napeoleons hustru Eugenie), skulle mer än gärna spränga katedralen i Chartres, en av Frankrikes största kulturskatter.
Frigivningen av den här pakistanska, analfabetiska fembarnsmamman påverkar inte bara något avlägset kristet samfund. Den angår oss alla. Är det för mycket begärt att avkräva västerlänningar lite moralisk ryggrad och be dem samlas under rubriken "Je Suis Asia Bibi"?
Giulio Meotti, kulturredaktör på Il Foglio, är italiensk journalist och författare.