Det tyska parlamentet har godkänt ändringar i Brottsbalken, som utvidgar begreppet våldtäkt och gör det lättare att deportera invandrare som begår sexbrott.
Det nya lagen, känd som "Nej betyder nej"-lagen ("Nein heißt Nein"), slår fast att alla former av sexuella handlingar där uttryckligt samtycke inte föreligger är straffbara. Tidigare kunde den tyska lagen endast komma åt de fall där offren kunde visa att de fysiskt försökt freda sig.
Lagändringarna, som kommit till stånd efter sexattackerna i Köln, där hundratals kvinnor överfölls på nyårsafton av gäng bestående av framförallt muslimska migranter, kallas nu för ett "paradigmskifte" i tysk rättstradition.
Tanken med reformerna är att det ska bli lättare för sexualbrottsoffer att anmäla, men det är osannolikt att detta kommer att få bukt med migrantvåldtäktsepidemin som grasserar i Tyskland. Anledningen är att det politiskt korrekta tyska rättssystemet är ökänt släpphänt vad gäller att åtala, döma och deportera utländska förbrytare.
Lagen röstades enhälligt igenom i det folkvalda parlamentet Förbundsdagen 7 juli. Åtgärden måste också godkännas av parlamentets "överhus" Förbundsrådet, som kommer att rösta i frågan efter sommaruppehållet.
Den ursprungliga lagen, definierad i Brottsbalkens paragraf 177, stipulerar att offret fysiskt måste försvara sig för att det ska räknas som våldtäkt. Verbal kommunikation – som att säga "nej" – var inte tillräckligt för att åtala en gärningsman. Anledningen till att lagen skrevs på detta vis var att man ville avskräcka falskanmälare och godtyckliga stämningar, förklarar tyska jurister.
Reformerna kommer att öppna för att åklagare och domstolar räknar såväl fysiska som verbala och icke-verbala signaler från offret som bevis, då man ska avgöra om en våldtäkt ägt rum. Den som döms för sexuella aktiviteter som går emot offrets "uttydbara vilja" (erkennbaren Willen) riskerar upp till fem års fängelse. Lagen breddar också definitionen av sexuellt övergrepp till att också innefatta tafsningar, vilket kan rendera två års fängelse.
Dessutom introduceras i den nya lagen paragraf 184j, där det slås fast att det är brottsligt att befinna sig i en grupp som begår sexuella övergrepp. Detta för att avskräcka från attacker liknande de i Köln. Juridiska experter har dock höjt ett varningens finger för att åtgärden kan strida mot den tyska konstitutionen, då personer riskerar att dömas för brott de inte personligen begått. Sist men inte minst ingår i lagförslagspaketet också reformer som ska underlätta utvisning av migranter som dömts för sexbrott i Tyskland.
Tyska kvinnoministern Manuela Schwesig hyllade åtgärderna och menade att de var en milstolpe:
"Tidigare har vi haft fall där kvinnor våldtagits utan att förövarna kunnat straffas. Lagändringen kommer att göra att fler offer vågar anmäla, minska antalet utredningar som läggs ner och se till att sexuella överfall straffas på rätt sätt."
Enligt justitieminister Heiko Maas anmäls bara var tionde våldtäkt i Tyskland, och bara åtta procent av alla våldtäktsrättegångar slutar med fällande dom.
Även om den nya lagen resulterar i ett ökat antal fällande våldtäktsdomar, så är det osannolikt att den kommer att fungera avskräckande på de migranter som ägnar sig åt att begå sexbrott mot tyska kvinnor och barn.
När det handlar om invandring, trumfar den politiska korrektheten ofta rättssäkerheten i Tyskland. Många migranter som begår sexbrott ställs aldrig inför rätta, och de som gör det döms ofta till milda straff av vänligt sinnade domare.
Ett exempel: 30 juni fann en domstol i den nordtyska staden Ahrensburg en 17-årig migrant från Eritrea skyldig till våldtäktsförsök av en 18-årig kvinna, i trappan i ett parkeringsgarage vid tågstationen Bad Oldesloe. Kvinnan skadades allvarligt då 17-åringen försökte oskadliggöra henne genom att bita henne i ansiktet och på halsen. När polisen kom till platsen gjorde den unge mannen våldsamt motstånd och skallade en polis, som även han tvingades uppsöka sjukhus.
Trots att domstolen fann eritreanen skyldig till sexuellt överfall på kvinnan och misshandel av polisen, blev straffet bara sju månaders villkorlig dom samt 30 timmars samhällstjänst. Han har redan släppts och kommer inte att utvisas.
Förutom den juridiska eftergivenheten, drar invandrade brottslingar också nytta av de tyska myndigheternas agerande. Upprepade anklagelser om mörkning av vidden av migranternas brottslighet har riktats mot myndigheterna, som av allt att döma är rädda för att sanningen ska underblåsa invandringskritiska åsikter.
I januari rapporterade tidningen Die Welt att mörkläggning av statistik över invandrares brottslighet är ett "nationellt fenomen". Rainer Wendt, ordförande för det tyska polisfacket (Deutschen Polizeigewerkschaft, DPolG), kommenterade: "Alla poliser vet att man måste leva upp till en viss politisk förväntning. Det är bättre att hålla tyst [om invandrarkriminalitet] om man vill undvika problem."
I januari läckte också ett dokument till tidningen Bild, där det avslöjades att politiker i den nordtyska staden Kiel beordrat den lokala polisen att se mellan fingrarna med brott begångna av migranter. Enligt Bild hade även polisen i Nordrhein-Westfalen och Niedersachsen instruerats att gå varsamt fram med kriminella migranter.
I februari rapporterade Die Welt att myndigheterna i delstaten Hesse mörkade information om migrantrelaterad brottslighet, då man påstod att det "saknade allmänintresse".
I maj avslöjade en polisöverintendent från Kölnpolisen att en tjänsteman på inrikesministeriet i Nordrhein-Westfalen beordrade honom att ta bort ordet "våldtäkt" ur en intern polisrapport om övergreppen i Köln.
Kölnpolisen uppger nu att man fått in över 1 000 anmälningar från kvinnor, däribland 454 sexuella överfall, kopplade till nyårsnattens händelser. Hamburgpolisen uppger att de mottagit anmälningar från 351 kvinnor, däribland 218 sexöverfall, som ägde rum samma kväll.
7 juli, drygt ett halvår efter Kölnattackerna (och samma dag som Förbundsdagen röstade igenom "Nej betyder nej"-lagen), avkunnade tingsrätten i Köln två inledande domar: En 20-årig irakier och en 26-årig algerier fick ett år villkorligt och frisläpptes sedan.
Domstolen fann irakiern, endast känd som Hussain A., skyldig till att ha kysst och slickat en målsägande i ansiktet. Algeriern, Hassan T., hindrade samtidigt en annan målsägandes pojkvän från att ingripa och erbjöd honom pengar för sex med flickvännen: "Ge oss flickorna annars dör du", ska han ha sagt. Han befanns skyldig till medhjälp till sexuellt överfall.
Irakiern var 20 år gammal då övergreppen begicks, och dömdes som ungdomsbrottsling. Han ska gå en integrationskurs samt uträtta 80 timmars samhällstjänst. Tidningen Bild publicerade bilder på en jublande Hassan T., då han med ett stort leende på läpparna lämnade rättssalen.
En skribent menade att de lindriga straffen var ett hån mot rättvisan, och att de kommer att tjäna som en inbjudan till alla hugade migranter att göra som de vill med tyska kvinnor.
Åklagare Bastian Blaut kommenterade:
"Det är oacceptabelt när grundläggande värderingar som jämställdhet mellan kvinnor och män kränks. Det är oacceptabelt att migranter köpslår om kvinnor som vore de i en basar. Det är oacceptabelt att asylsökande trampar ner vårt samhälle på samma gång som de kommit hit för att söka vårt beskydd."
Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos/Strategic Studies Group. Följ honom på Facebook och Twitter. Hans första bok, Global Fire, kommer ut 2016.