Allt fler tyskar överger sina barndomskvarter, och en del lämnar till och med Tyskland för gott, i takt med att massinvandringen förvandlar landet till oigenkännlighet.
Statistik från den tyska statistikbyrån Destatis visar att 138 000 tyskar lämnade Tyskland 2015. Ännu fler väntas emigrera 2016. I en artikel med rubriken "Drösvis med tysk kompetens lämnar landet" rapporterade tidningen Die Welt att över 1,5 miljoner tyskar, varav många högutbildade, har lämnat landet de senaste tio åren.
Statistiken avslöjar inte varför tyskarna emigrerar, men det finns en hel del indikationer på att många nu fått upp ögonen för den verkliga kostnaden – ekonomiskt, socialt och kulturellt – för Angela Merkels beslut att släppa in över en miljon, till största delen muslimska, migranter i landet 2015. Ytterligare minst 300 000 migranter väntas komma till Tyskland 2016 enligt Frank-Jürgen Weise, chef för den tyska motsvarigheten till Migrationsverket, BAMF.
Massinvandringen har skapat många problem, bland annat en allt större känsla av otrygghet. Tyskland är mitt inne i en migrantbrottsvåg, däribland en våldtäkts- och sexövergreppsepidemi. Massinvandringen har också gjort att islamiseringen av Tyskland accelererat. Många tyskar verkar ha tappat hoppet om landets framtid.
När migrantkrisen var som mest akut, i oktober 2015, kom 800 bekymrade medborgare till ett möte på stadshuset i Kassel/Lohfelden för att protestera mot kommunens beslut att anordna flyktingboenden i staden. Kommunstyrelsens ordförande i Kassel, Walter Lübcke, bemötte det hela med kommentaren att de som inte trivs med öppna dörrar-politiken är "fria att lämna Tyskland precis när de vill".
Samma attityd kunde man ta del av i en essä, publicerad i oktober 2016 av tidningen Der Freitag, (och av tyska Huffington Post, som dock tog bort den efter en tid). I artikeln uppmanade den 18-årige syriske migranten Aras Bacho de tyskar som är arga över migrantkrisen att lämna Tyskland. Han skrev:
"Vi flyktingar ... har fått nog av de arga medborgarna (Wutbürger). De förolämpar och agiterar som galningar. ... Ständigt dessa uppviglanden från arbetslösa rasister (Wutbürgern), som hänger på internet dygnet runt i väntan på att det ska dyka upp en artikel om flyktingar. Sedan kommer floden av skamlösa kommentarer. ...
"Hallå, alla arbetslösa arga medborgare (Wutbürgern) på internet. Hur mycket utbildning har ni? Hur länge tänker ni fortsätta att förvränga sanningen? Är ni medvetna om att ni sprider lögner varje dag? Vad skulle ni ha gjort om ni var i [flyktingarnas] situation? Jo, ni skulle ha flytt!
"Vi flyktingar ... vill inte bo i samma land som ni. Ni kan, och jag tycker att ni borde, lämna Tyskland. Och var vänliga och ta med er Sachsen och Alternativ för Tyskland (AfD)...
"Tyskland passar inte er, så varför bor ni här? Varför flyttar ni inte till ett annat land? Om detta är ert land, kära arga medborgare (Wutbürger), uppför er då normalt. Annars kan ni helt enkelt fly från Tyskland och hitta någon annanstans att bo. Åk till USA och Donald Trump, han kommer att älska er. Vi är dödströtta på er!"
I maj 2016 rapporterade nyhetsmagasinet Focus att tyskar börjat flytta till Ungern. En mäklare verksam i en stad nära Balatonsjön, ett populärt turistmål i västra Ungern, uppgav att 80 procent av de tyskar som flyttar dit pekar ut migrantkrisen som huvudskäl till varför de lämnar Tyskland.
En anonym tysk medborgare som emigrerat från Tyskland skrev nyligen ett "öppet brev till den tyska regeringen". I brevet, som publicerades på webbsajten Politically Incorrect, kan man läsa:
"För några månader sedan emigrerade jag från Tyskland. Mitt beslut hade inte ekonomiska orsaker, utan berodde framförallt på mitt missnöje med det nuvarande politiska och sociala klimatet i mitt hemland. Med andra ord, jag tror att jag och i synnerhet mina barn kan leva ett bättre liv någon annanstans. 'Bättre' innebär för mig i det här sammanhanget primärt ett liv med frihet, självbestämmande och anständig lön i förhållande till skattetrycket.
"Jag vill dock inte bara stänga dörren bakom mig i tysthet och försvinna. Jag skulle härmed vilja förklara på ett konstruktivt sätt varför jag valde att lämna Tyskland.
1. "Jag anser inte att islam hör hemma i Tyskland. Jag ser det som en främmande företeelse som har gett Väst mer problem än fördelar. Enligt min åsikt är många av dess följare oförskämda, krävande och föraktar Tyskland. I stället för att bromsa islamiseringen av Tyskland (och den inskränkning av vår kultur och frihet som denna medför), verkar de flesta politiker vara mest upptagna av att bli omvalda, varför de föredrar att ignorera eller förminska islamproblemet.
2. "Jag anser att Tysklands gator är mer otrygga än de borde vara, givet vår teknologiska, juridiska och ekonomiska status.
3. "Jag anser att EU har ett demokratiunderskott, vilket begränsar mitt inflytande som demokratisk medborgare.
4. "Jag anser att invandring skapar stora och oåterkalleliga förändringar i det tyska samhället. Det gör mig arg att detta händer utan de tyska medborgarnas godkännande, i stället sitter ni och dikterar villkoren för de tyska medborgarna och kommande generationer.
5. "Jag anser att tyska medier allt mer har övergett sin neutralitet, och att yttrandefrihet i detta landet endast är möjlig inom vissa begränsningar.
6. "Jag anser att man i Tyskland passar upp på slöfockar, men bestraffar de flitiga.
7. "Jag anser att det är skamligt att tyska judar än en gång tvingas leva i rädsla för att de är judar."
Många tyskar har lagt märke till en ny trend – omvänd integration, enligt vilken tyska familjer förväntas anpassa sig till invandrarnas seder och bruk, snarare än motsatsen.
14 oktober publicerade Münchentidningen Tageszeitung ett känslosamt brev från tvåbarnsmamman "Anna", där hon förklarade varför familjen lämnar staden, då migranter gjort deras liv där olidligt. Brevet riktade sig till borgmästare Dieter Reiter. Anna skrev:
"I dag vill jag skriva ett slags avskedsbrev (Abschiedsbrief) till dig, som handlar om varför jag och min familj lämnar staden, även om ingen antagligen bryr sig.
"Jag är 35 år gammal, bor här med mina två små söner och min man i ett fint parhus med egen parkering. Så med Münchenmått mätt har vi det gott ställt. ... Vi har gott om utrymme och bor precis invid en grönskande park. Så varför väljer en familj som vi att lämna staden? ...
"Jag antar att dina barn inte använder sig av offentliga institutioner, att de inte åker kommunalt, och att de inte går i allmänna skolor i 'problemområden'. Jag antar också att du och andra politiker inte är ute på promenad i dessa områden särskilt ofta.
"En måndagsmorgon deltog jag i en frukostträff för kvinna som München stad anordnade. Här träffade jag sex-åtta andra mammor, en del hade med sig sina barn. Samtliga kvinnor bar huvudduk och ingen av dem talade tyska. Arrangörerna informerade mig snabbt om att det antagligen skulle bli svårt för mig att integrera mig här (deras exakta ord!!!). Jag ska påpeka att jag är tyska. Jag talar flytande tyska och jag bär inte huvudduk. Så jag log lite och sa att jag skulle försöka integrera mig. Dessvärre hade jag tagit med mig en smörgås med salami och skinka till frukosten, till vilken alla blivit ombedda att ta med någonting. Detta minskade givetvis mina chanser till integration ytterligare.
"Jag kunde inte tala tyska med någon på den här kvinnofrukosten, vars syfte faktiskt var att främja integration, och ingen var heller intresserad av det. Arrangörerna uppmanade inte folk att tala tyska, och kvinnorna, som verkade tillhöra en etablerad arabisk-turkisk grupp, ville helt enkelt bara använda lokalen.
"Sedan frågade jag om familjebrunchen. ... Jag fick veta att brunchen skulle hållas i separata rum. Män i ett och kvinnor i ett annat. Först trodde jag att det var ett dåligt skämt. Det var det tyvärr inte. ...
"Mitt intryck av de här integrationsträffarna är alltså uselt. Det sker inget utbyte överhuvudtaget!!! Hur kan München stad tolerera detta? Som jag ser det måste hela konceptet med integrationsträffarna ifrågasättas. ... Jag fick veta att jag inte får lov att lägga fläsk i mitt barns matlåda!!! Hallå?! Detta är Tyskland! ...
"För att sammanfatta – jag upplever att jag inte är välkommen här. Vår familj passar inte in. Min man säger att han tycker att det känns som om vi numera tillhör den största minoriteten utan lobbygrupp. De flesta grupper har institutioner, lokaler, allmänintresse – men vad gäller oss, ett heterosexuellt gift par med två barn, inte arbetslösa, inte handikappade och inte muslimer, det är ingen som intresserar sig för oss längre överhuvudtaget.
"När jag nämnde på min sons förskola att vi överväger att flytta från staden, och berättade varför, blev jag häftigt attackerad av skolledningen. Det är på grund av människor som vi som integrationen inte fungerar, påstod de, just för att vi flyttar våra barn. Minst två av de andra mammorna har blivit aggressivt oförskämda. Skolledningen har stämplat mig som 'främlingsfientlig'.
"Det är precis av de här anledningarna som folk som jag tappar tålamodet och väljer att rösta på andra politiska partier. ... Helt ärligt, jag har rest runt halva jorden, har fler utländska än tyska vänner, och har absolut inga fördomar eller någon motvilja mot människor på grund av deras ursprung. Jag har sett mycket ute i världen och jag vet att det sätt man praktiserar integration på här kommer att leda till att många andra drar samma slutsats som jag har gjort: Antingen skickar vi våra barn till privatskolor och förskolor, eller så flyttar vi till andra områden. Så att – tack och hej!!!!!"
Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos/Strategic Studies Group. Följ honom på Facebook och Twitter.