I den nordtyska staden Hamburg fick en grupp serbiska tonåringar villkorlig dom efter att ha gruppvåldtagit en 14-årig flicka och därefter lämnat henne att dö utomhus i minusgradig kyla.
Domaren sa att även om "straffen kan framstå som milda för allmänheten", så hade tonåringarna trots allt erkänt, framstått som ångerfulla och utgjorde inte längre något hot mot allmänhetens säkerhet.
När domen föll 24 oktober, och samtliga gärningsmän alltså frisläpptes, utlöste det för en gångs skull en stark, ilsken reaktion bland allmänheten över problemet med invandrare som begår sexbrott i Tyskland. Ett upprop på nätet för att tonåringarna bör dömas till fängelse har samlat över 80 000 namnunderskrifter, och åklagarsidan tänker överklaga domen.
Tusentals kvinnor och barn har våldtagits och utsatts för sexuella övergrepp i Tyskland sedan förbundskansler Angela Merkel välkomnade över en miljon, till största delen manliga, migranter från Afrika, Asien och Mellanöstern förra året.
Våldtäktsepidemin i Tyskland – som fortsatt grassera dag ut och dag in under mer än ett års tid – har nu spritt sig till städer och orter i alla Tysklands 16 delstater. Trots att antalet offer tornar upp sig, försöker tyska myndigheter och medier tona ner omfattningen av brottsligheten, av allt att döma för att undvika att ge näring åt invandringskritiska åsikter.
Den tyska motsvarigheten till Pressens opinionsnämnd (Presserat) upprätthåller en politiskt korrekt "god publicistisk sed", som kringskär vilken information journalister får offentliggöra. Paragraf 12.1 i denna sed slår fast:
"Då man rapporterar om brott, bör detaljer kring religiös, etnisk eller annan bakgrundsinformation om misstänkta eller förövare bara nämnas om det är absolut nödvändigt (begründeter Sachbezug) för att man ska förstå det inträffade. Kom ihåg att dylika omnämnanden riskerar att underblåsa fördomar mot minoriteter."
17 oktober klandrade Pressens opinionsnämnd veckotidningen Junge Freiheit för att man avslöjat nationaliteten på tre afghanska tonåringar som våldtagit en kvinna på en tågstation i Wien, Österrike, i april 2016. Opinionsnämnden ansåg att förövarnas nationalitet i detta fall "inte var relevant", och att tidningen genom att avslöja detta "medvetet och nedsättande framställde de misstänkta som andra klassens människor".
Opinionsnämnden krävde att tidningen skulle ta bort den "kränkande" artikeln från webben, i "den goda journalistikens namn". Tidningen vägrade dock, och har slagit fast att man tänker fortsätta publicera uppgifter om brottsmisstänktas nationalitet.
Lutz Tillmanns, Opinionsnämndens ordförande, menade att självcensur är nödvändigt om man vill undvika diskriminering:
"En grundläggande människorättsprincip är att man inte ska diskriminera. När vi talar om en individ vill vi inte skada hela gruppen. Detta är, naturligtvis, viktigare när det gäller minoriteter än majoriteten."
Enligt Hendrik Cremer på Tyska institutet för mänskliga rättigheter (Deutschen Institut für Menschenrechte), gäller Pressens opinionsnämnds riktlinjer även den tyska polisen, som ofta censurerar den information man delger media:
"Polisen ska inte lämna information om en misstänkt persons hudfärg, religionstillhörighet, nationalitet eller nationell eller etnisk härkomst till media eller allmänheten. Det får de bara göra om det är absolut nödvändigt, till exempel om man letar efter en misstänkt."
Arnold Plickert, ordförande för polisfacket GdP (Gewerkschaft der Polizei) i Nordrhein-Westfalen, anser att självcensur av polisen är kontraproduktivt:
"Polisen är inte intresserad av att stigmatisera, utan vill snarare upplysa allmänheten. Uppfattningen att vi ägnar oss åt censur är förödande för allmänhetens förtroende för polisen. Att dela information om misstänkta är också viktigt i syfte att utveckla förebyggande strategier. Vi måste få lov att tala öppet om de problem som finns i det här landet. Det innebär att vi måste tala om den tydliga överrepresentationen av unga migranter som finns i våra register."
Ett exempel på hur Pressens opinionsnämnds riktlinjer gör att rapporteringen kring migrantbrottslighet förvrängs, hittar man i fallet med en 90-årig kvinna som våldtogs utanför en kyrka i centrala Düsseldorf 2 oktober. Hamburger Morgenpost rapporterade att förövaren var en "hemlös 19-åring" (obdachlosen 19-Jährigen). Düsseldorfpolisen beskrev den misstänkte som "sydeuropeisk med nordafrikanska rötter". Senare avslöjade tidningen Bild att mannen de facto är marockan med spanskt pass, välkänd av tysk polis som notorisk snattare och väskryckare.
Ett annat exempel: 30 september sexofredade en 28-årig migrant en 27-årig kvinna på ett expresståg från Paris till Mannheim. Initialt rapporterade lokala medier förövarens nationalitet, men informationen togs bort. I en fotnot förklarade man beslutet:
"Från början fanns förövarens nationalitet med i denna artikel. Uppgiften togs senare bort, då den stred mot våra redaktionella riktlinjer – det vill säga, det finns ingen koppling mellan nationalitet och handling."
Pressens opinionsnämnd har tillbakavisat alla krav på att upphäva paragraf 12.1. "Denna regel är ingen munkavle, utan en vägledning för etiskt korrekt beteende", sa nämndens talesman Manfred Protze.
Tanit Koch, chefredaktör på Tysklands största tidning Bild, sa:
"Pressens opinionsnämnd menar att Tysklands tidningsredaktioner i praktiken bör behandla sina läsare som barn och undanhålla dem viktig information. Vi anser att detta är fel, eftersom när människor inser att någonting döljs för dem, reagerar de med misstro. Och denna misstro utgör en risk."
Pressens opinionsnämnd hävdar att vitsen med frivillig självreglering är att förhindra att staten börjar reglera medierna. Opinionsnämnden har så här långt begränsat sina aktiviteter till tryckta medier med tillhörande webbsajter, men jobbar nu på "onlineriktlinjer" som ska reglera bloggar, videor och poddsändningar.
Gatestone Institute rapporterade om våldtäktsepidemin i massinvandringens spår redan i september 2015, när Merkel öppnade gränsen för tiotusentals migranter som satt fast i Ungern. En uppföljande artikel publicerades i mars 2016, i kölvattnet av massövergrepp mot tyska kvinnor i Köln, Hamburg och andra tyska städer. I augusti 2016 rapporterade Gatestone att mörkande av statistik kring våldtäkter begångna av migranter blivit ett nationellt fenomen i Tyskland.
Mainstreammedias underlåtelse att rapportera om den sanna vidden av Tysklands migrantvåldtäktskris kan vara en förklaring till att – efter över ett år av dagliga sexuella överfall – allmänheten visat förvånansvärt lite ilska över den katastrof som drabbat så många tyskar. Censur har i praktiken blivit ett hot mot rikets säkerhet.
Allmänna platser har blivit allt farligare. Migranter har överfallit tyska kvinnor och barn på stränder, cykelvägar, kyrkogårdar, diskotek, matvaruaffärer, musikfestivaler, parkeringsgarage, lekplatser, skolor, köpcentrum, taxibilar, allmänna kommunikationsmedel (bussar, spårvagnar, pendeltåg och tunnelbana), parker, torg, badhus och allmänna toaletter. Säkerhet står inte att finna någonstans.
1 oktober våldtog två migranter en 23-årig kvinna i Lüneburg. Hon var på promenad i en park tillsammans med sitt lilla barn, när de två männen överföll henne bakifrån. Männen, som flydde och fortfarande befinner sig på fri fot, tvingade barnet att se på medan de turades om att våldföra sig på kvinnan.
8 oktober tafsade en 25-årig migrant från Syrien på en 15-årig flicka i Moers. Flickan reagerade genom att ge mannen en örfil. Då ringde han polisen – för att anmäla henne för misshandel. Mannen greps misstänkt för sexuellt ofredande.
18 oktober skrev Sigrid Meierhofer, borgmästare i Garmisch-Partenkirchen, ett brådskande brev (Brandbrief) till den bayerska delstatsregeringen, där hon hotade att stänga ett boende för 250 migranter, till största delen män från Afrika, om inte lag och ordning omedelbart återupprättades. I brevet, som läcktes till Münchner Merkur, kunde man läsa att polisen ryckt ut fler gånger de senaste sex veckorna än under hela den senaste tolvmånadersperioden.
24 oktober släpptes en opinionsundersökning från YouGov, som visade att 68 procent av tyskarna anser att säkerheten blivit sämre i landet under de senaste två-tre åren. Lika många svarande uppgav att de fruktar för liv och egendom när de befinner sig på tågstationer och tunnelbanor i Tyskland, medan 63 procent sa att de känner sig otrygga på stora offentliga evenemang.
Samtidigt erbjuder den federala kriminalpolisen (Bundeskriminalamt, BKA) råd till tyska kvinnor om hur de ska skydda sig mot våldtäktsmän: "Bär gympaskor istället för högklackat så att du kan springa därifrån."
Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos/Strategic Studies Group. Följ honom på Facebook och Twitter.