• Myndigheterna i Hamburg konfiskerade sex bostadsenheter i Hammdistriktet nära stadens centrum i en auktion som aldrig tidigare förekommits. En förvaltare som pekats ut av staden renoverar nu egendomarna och kommer mot ägarens vilja att hyra ut dem till hyresgäster som valts ut av staden. Distriktets taleskvinna Sorina Weiland sade att alla renoveringskostnader kommer att faktureras till egendomarnas ägare.

  • Liknande exproprieringsåtgärder har föreslagits i Berlin, Tysklands huvudstad, men dessa förkastades eftersom de bedömdes som grundlagsstridiga.

  • Vissa tyskar undrar vad som kommer härnäst: Kommer myndigheterna nu begränsa den maximala boytan per person, och tvinga de med stora lägenheter att dela dem med främlingar?

Myndigheterna i Hamburg, den andra största staden i Tyskland, har börjat konfiskera privata bostäder för att lätta på bostadsbristen som har intensifierats av förbundskansler Angela Merkels beslut att låta över två miljoner migranter komma in i landet under de senaste åren.

Stadstjänstemän har beslagtagit kommersiella egendomar och konverterat dem till flyktingförläggningar sedan slutet av 2015 då Merkel öppnade Tysklands gränser för hundratusentals migranter från Afrika, Asien och Mellanöstern. Nu exproprierar dock staden egendomar som ägs av civila medborgare.

Myndigheterna i Hamburg konfiskerade sex bostadsenheter i Hammdistriktet nära stadens centrum i en åtgärd som aldrig tidigare förekommits. Enheterna, som ägs av en privat hyresvärd, är i behov av reparation och har stått tomma sedan 2012. En förvaltare som pekats ut av staden renoverar nu egendomarna och kommer mot ägarens vilja att hyra ut dem till hyresgäster som väljs ut av staden. Distriktets taleskvinna Sorina Weiland sade att alla renoveringskostnader kommer att faktureras till egendomarnas ägare.

Exproprieringen auktoriseras av Hamburgs bostadsskyddslag (Hamburger Wohnraumschutzgesetz), en lag från 1982 som uppdaterades av stadens socialistiska regering i maj 2013 för att ge staden tillåtelse att beslagta vilken bostadsegendom som helst som stått tom längre än några månader.

Det påtvingade hyreskontraktet som är det första av sitt slag i Tyskland sägs ha som mål att pressa ägare till andra tomma bostäder i staden till att göra dem tillgängliga för uthyrning. Av de 700 000 hyresenheterna som finns i Hamburg tros någonstans mellan 1000 och 5000 (under en procent) vara lediga, enligt en uppskattning som gjorts av Hamburgsenaten.

Hamburg, Tyskland. (Bildkälla: Morris MacMatzen/Getty Images)

Socialisterna och De gröna i Hamburg införde nyligen en direktlinje dit lokalinvånare kan ringa för att rapportera tomma egendomar. Aktivister har också skapat en hemsida - Leerstandsmelder (vakansrapportering) – för att identifiera tomma fastigheter i Hamburg och andra tyska städer.

Det förblir oklart varför hyresvärden i Hamm lät sina lägenheter stå tomma i mer än fem år. Vissa har förutsatt, utifrån egendomens läge, att renoveringskostnaderna varit för höga och inte kunnat kompenseras av hyresintäkterna.

Andra skyller på stadens tjänstemän för att de inte godkänt fler byggnadstillstånd som skulle behövas för att bygga nya bostadsenheter. En studie som utfördes år 2012 – relativt långt innan flyktingkrisen nådde enorma proportioner - förutspådde att Hamburg år 2017 skulle ha en bostadsbrist på 50 000 hyresenheter.

År 2016 hamnade dock bara 2 433 nya bostäder på marknaden medan endast 2 290 nya byggnadstillstånd godkändes, enligt statistik från Hamburg stad. Dessa siffror steg något från 2 192 nya bostäder och 2 041 nya tillståndsgodkännanden år 2015.

År 2012 presenterade Hamburgs socialistiska regering en plan över att bygga 6 000 nya bostäder per år. Planen verkställdes dock aldrig, eftersom framtida byggmästare begränsades av de regeringspåtvingade kostnadstaken för uthyrning som skulle göra det omöjligt att ens kompensera för byggnadskostnaderna.

Sedan dess har staden börjat beslagta privat egendom för att lösa sin självförvållade bostadskris.

Den 1a oktober 2015 godkände Hamburgparlamentet (Hamburgische Bürgerschaft) en ny lag som gör det möjligt för staden att beslagta oanvända kommersiella fastigheter (kontorsbyggnader och mark) och använda dem som bostäder för migranter.

Stadens tjänstemän sade att åtgärden var nödvändig eftersom fler än 400 nya migranter vid denna tidpunkt anlände i Hamburg varje dag och alla de existerande flyktingförläggningarna var fulla. De sade att eftersom ägarna till lediga fastigheter vägrade göra sina egendomar tillgängliga för staden frivilligt skulle staden få rätt till att ta dem med våld.

Åtgärden hyllades av de som stod åt vänster på den politiska skalan. "Vi gör allt vi kan för att försäkra oss om att flyktingarna inte blir hemlösa under den kommande vintern", sade senator Till Steffen från De Gröna. "Av denna anledning behöver vi använda tomma kommersiella egendomar".

Andra har hävdat att statens försök att beslagta privat egendom är enväldiga och stinker av kommunism. "Den föreslagna konfiskeringen av privata marker och byggnader är en enorm attack mot Hamburgs medborgares äganderätter", sade André Trepoll från borgerliga Kristdemokratiska unionen (CDU). "Det handlar om expropriering som utförs av staten." Han sade att den föreslagna åtgärden är en "skrämsellag" som slutar med en "politiskt fördämningsbrott med långtgående konsekvenser". Han tillade: "Ändamålet helgar inte vilka medel som helst."

Katja Suding, partiledare för Fria demokraterna (FDP) i Hamburg sade att den föreslagna lagen är en "oacceptabel gränsöverträdelse... Sådana tvångsåtgärder kommer bara att elda på bitterheten mot flyktingar."

Liknande exproprieringsåtgärder har föreslagits i Berlin, Tysklands huvudstad, men dessa förkastades eftersom de bedömdes som grundlagsstridiga.

I november 2015 övervägde lagstiftare i Berlin en nödlagstiftning som skulle ha tillåtit lokala myndigheter att beslagta privata bostäder för att inrymma asylsökande. Förslaget skulle ha auktoriserat polisen att med våld ta sig in i privata bostäder och lägenheter utan domstolsbeslut för att bedöma deras lämplighet som bostäder åt flyktingar och migranter.

Lagstiftningen, som föreslogs av Berlins borgmästare Michael Müller från Socialdemokraterna (SPD), skulle ha ändrat på paragraf 36 i Berlins lag om allmän säkerhet och ordning (Allgemeine Gesetz zum Schutz der öffentlichen Sicherheit und Ordnung, ASOG), som för närvarande endast ger poliser tillåtelse att gå in i privata bostäder under extrema omständigheter, för att "avvärja akuta hot", nämligen för att bekämpa allvarliga brott. Müller ville utöka omfattningen för husrannsakan utan domstolsbeslut för att inkludera "förhindrande av hemlöshet".

Förslaget hölls hemligt för offentligheten fram tills dess att partiledaren för de Fria demokraterna (FDP) i Berlin, Sebastian Czaja, varnade för att åtgärden skulle inkräkta på den tyska grundlagen. Han sade:

"Berlinsenatens planer att rekvirera bostäder och kommersiell egendom utan medhåll från ägaren för att inrymma flyktingar är ett öppet brott mot grundlagen. Senatens försök att underminera den grundlagsberättigade äganderätten och hemmets okränkbarhet måste bestämt motsättas."

Sedan dess verkar både borgmästarens kontor och senaten ha övergett planerna.

Efter en utredning skrev Gunnar Schupelius, en krönikör för Berlintidningen BZ:

"En egendomlig rapport cirkulerade i helgen: Senaten skulle låta polisen gå in i privata bostäder för att inrymma flyktingar, även mot ägarens vilja. Jag trodde det bara var satir, sedan ett missförstånd, eftersom grundlagen anger i paragraf 13 att 'hemmet är okränkbart'."

"Så jag gav mig ut på jakt efter källan till denna egendomliga rapport och hittade den. Det finns ett förslag som Senatkansliet (Senatskanzlei) tydligen har skickat ut bland senatorerna. Senatkansliet är ett annat namn för borgmästarens kontor. Den permanenta sekreteraren är Björn Böhning (SPD)..."

"Förslaget är tydligt: Polisen får gå in i privat egendom utan domstolsbeslut för att leta efter bostäder åt flyktingar när dessa hotas av hemlöshet. Man kan göra detta 'utan medhåll från ägaren'. Och inte bara ska polisen ha rätt att göra detta, utan också tillsynsmyndigheter."

"Detta känsliga 'förslag' drog inte till sig särskilt mycket uppmärksamhet från allmänheten. Endast generalsekreteraren för FDP i Berlin, Sebastian Czaja, talade om det och varnade för en 'öppen förberedelse inför brott mot grundlagen'. Det borde ha funnits protester internt. 'Förslaget' försvann plötsligt från bordet. Är det helt borta eller kommer det tillbaka?"

Det förblir oklart varför ingen har utvärderat Hamburgs exproprieringslags grundlagsenlighet.

Under tiden undrar vissa tyskar vad som kommer härnäst, kommer myndigheterna nu begränsa den maximala boytan per person, och tvinga de med stora lägenheter att dela dem med främlingar?

Soeren Kern är seniorforskare vid New York-baserade Gatestone Institute.

Näraliggande ämnen:  Migrantkrisen i Europa, Tyskland
Tidigare artiklar av
få det senaste via mejl: prenumerera från det fria gatestone institutes mejlinglista.

sv