En gång var detta ett sovjetiskt skämt, men nu gäller det Turkiet: En man är avundsjuk på friheterna i Väst: "De kan till och med förolämpa USAs president", säger han. Hans vän invänder: "Vi har samma friheter här: Vi kan utan problem förolämpa och förbanna USAs president!"
2008, när den dåvarande premiärministern, numera presidenten, Recep Tayyip Erdogan uttrycke sin motvilja mot ett antal internationella rubriker (från Associated Press, Reuters, Washington Post, New York Times och Le Monde) som förekom på förstasidan i den turkiska dagstidningen Hurriyet, föreslog denna skribent att tidningen skulle ha citerat mer seriösa publikationer som The Ulama Times, The Wahhabi Daily News eller The Observant.
I en krönika från 2008 skrev jag i förhoppning om att det faktiskt var ett skämt: "Denna krönikörs ödmjuka råd till Hurriyets redaktörer är: Var smarta, gör bara som jag gör och fly företagets konsekvenser."
Det visade sig dock vara betydligt allvarligare än ett simpelt skämt. 2009 beslöt skattemyndigheten om böter på motsvarande drygt 20 miljoner SEK för Dogan Yayin, Hurriyets publisher, för att han påstods inte ha betalat tillräckligt med skatt för överföring av aktier mellan sina olika företag. Det var den största boten någonsin för ett turkiskt företag – och motsvarade det sammanlagda värdet för Dogan Yayin och dess moderbolag Dogan Holding. Sedan dess har Turkiets styrande islamister trappat upp sin jakt på pressfriheten.
Målet är än en gång Hurriyet. Men den här gången går islamisterna in för mindre subtila metoder än de tidigare böterna. Nu hotar de tidningens redaktörer med fängelse. Deras direkta angrepp på landets största mediehus kan jämföras med de metoder som används av världens mest auktoritära regimer.
Knappt hade nyheten kommit om att en domstol i Egypten dömt den förre presidenten Muhammad Morsi från Muslimska bröddraskapet till döden, förrän Morsis turkiske beskyddare, president Recep Tayyip Erdogan, begav sig till ett allmänt möte och underströk att detta straff hade dömts ut åt en president som valdes med 52 procent av rösterna. Strax före Erdogans tal, hade Hurriyet publicerat en rubrik som var identisk: "Dödsstraff åt presidenten som valdes med 52 procent av rösterna." I ett friskare land hade Hurriyet möjligen anklagats för att ha satt en rubrik som fick dem att framstå som presidentens språkrör. Men i Turkiet anklagades tidningen för att konspirera om en statskupp mot presidenten.
Erdogan och hans premiärminister Ahmet Davutoglu hävdade att Hurriyets rubrik antydde att Erdogans öde skulle bli detsamma som Morsis – eftersom Erdogan också valdes till president med 52 procent av rösterna, i augusti förra året.
"När Erdogan sa det var det ett normalt konstaterande av fakta; när Hurriyet skrev det var det ett allvarligt brott", skrev kolumnisten Mustafa Akyol. "Detta är bara ett exempel på hur oberoende turkiska medier hotas av staten och av andra medier som dyrkar denna stat."
Hotet mot alla motståndare och dissidenter består inte bara av attacker från Erdogan, Davutoglu och deras armé av troll. Rahmi Kurt, en advokat som är känd för att ständigt anmäla dem som kritiserar Erdogan, bad åklagarna att påbörja en brottsutredning mot redaktörerna på Hurriyet. Det låter kanske som svart humor, men Hurriyets redaktörer kan komma att dras inför rätta och riskera fängelse för att de publicerade en rubrik som är identisk med det Erdogan sa. I en ledare frågade Hurriyet presidenten: "Vad vill du ha från oss? Varför attackerar du oss med uppenbara orättvisor, uppenbara snedvridningar och uppenbara försökt att gissa dig till våra avsikter genom selektiv läsning? Varför gör du oss till måltavla?"
22 maj publicerade New York Times en ledare där de efterlyste en uppluckring av den hårda politiken mot demokrati och pressfrihet i Turkiet. I ledaren med rubriken "Dark Clouds Over Turkey" (Svarta moln över Turkiet) kunde man läsa:
"Erdogan har länge hotat turkiska medier, men den här veckan kom nya larmsignaler när polisanmälningar lämnades in mot redaktörerna på Hurriyet och dess webbsida om en rubrik som Erdogan protesterade mot. ... Visserligen har landet gått igenom tuffa politiska kampanjer förut, men denna [valet 7 juni] är särskilt ondskefull och stämningen verkar vara ovanligt mörk och skrämmande. Erdogan verkar allt mer fientlig till sanningssägande. USA och andra Nato-allierade med Turkiet borde uppmana honom att vända bort från denna destruktiva väg."
Erdogan verkar fast besluten att utkämpa ett politiskt krig där det inte finns någon plats för oberoende tänkande eller publicerande. I hans politiska världssyn vore det idealt om medierna bestod av hundratals olika Pravda som ges ut under olika namn och olika färger.
Burak Bekdil, baserad i Ankara, är turkisk kolumnist på Hürriyet Daily och Middle East Forum.