• Dokumentärfilmare i Danmark gjorde ett undercover-reportage med dolda kameror, efter tips om att imamer arbetar för ett parallellsamhälle för muslimer i Danmark.

  • Abu Bilal, imam i Grimhøjmoskén, sa till Fatma att hennes man har rätt att ta en andra fru. Fatma får inte neka sin man hans "sexuella rättigheter", inte ens när han är våldsam.

  • Imamen i Hamad Bin Khalifa-moskén gav Fatma samma svar som hon fått i alla andra moskéer: Hon får inte ta ett jobb utan sin mans tillstånd, och även om maken fortsätter slå henne ska hon inte kontakta polisen.

  • Umm Abdullah sa till Fatma att hon bara bör umgås med danskar i syfte att sprida det islamiska budskapet. Detta är nödvändigt, påstod hon, för att rädda danskarna från helvetet, och den enda anledningen till att muslimer bör interagera med danskar.

Debatten om muslimska parallellsamhällen har fått ny fart i Danmark efter en tevedokumentär i tre delar – "Moskéerna bakom slöjan", som sändes i början av mars på danska TV2.

Dokumentären utgörs av ett undercover-reportage, där man försöker komma till botten med om det stämmer att danska imamer arbetar för ett parallellsamhälle för danska muslimer.

Filmmakarna anlitade två unga muslimer från utlandet och gav dem i uppdrag att bege sig undercover till Gellerupparken, ett område som bäst kan beskrivas som ett muslimskt getto i Danmarks näst största stad Århus. I tre månader levde de två som ett fiktivt par, Fatma och Muhammed, och besökte åtta olika moskéer i Århus, Odense och Köpenhamn – Danmarks tre största städer – med dolda kameror. Syftet var att ta reda på vad imamerna säger bakom stängda dörrar om dansk lag, danska myndigheter, jämställdhet och kontakt med det danska samhället i allmänhet, till exempel kvinnors förvärvsarbete. Det finns uppskattningsvis 140 moskéer i Danmark.

Filmens koncept är snarlikt den brittiska BBC-dokumentären "Secrets of Britain's Sharia Councils", som visades i april 2013. Syftet med BBC-dokumentären var att dokumentera diskrimineringen av muslimska kvinnor som pågick i brittiska shariadomstolar. (Att brittiska shariadomstolar existerade var ingen hemlighet för den brittiska allmänheten, men i den danska filmen dokumenteras en dansk shariadomstol för första gången.)

Fatma försågs med en täckmantel med verkliga dilemman, för vilka hon skulle söka rådgivning av olika imamer: Hennes man är våldsam, och hon vill inte ha sex med honom. Hon kan inte bli gravid och nu har hans familj hittat en andra fru åt honom. Hon har frågat en dansk väninna om råd vad gäller våldet, som satt fysiska spår på hennes kropp, och väninnan har rått henne att gå till polisen.

Vad tycker då imamerna att hon bör göra?

Dokumentären börjar i Grimhøjmoskén. Moskén har figurerat i danska medier i åratal, särskilt sedan polisstatistik från 2013 visade att 22 av de 27 muslimer från Århus som anslutit till Islamiska staten brukade besöka den. Faktum är att moskéns huvudman, Oussama El Saadi, har sagt att han hoppas att IS ska segra och att en islamisk världsregering ska bildas. Moskéns imam, Abu Bilal, dömdes förra året i Tyskland till 10 000 euro (drygt 97 000 kronor) i böter, sedan han befunnits skyldig till att ha piskat upp hat mot såväl judar som icke-judar.

Abu Bilal, imam i Grimhøjmoskén, fick förra året böta 10 000 euro (drygt 97 000 kronor) i Tyskland, sedan han befunnits skyldig till att ha piskat upp hat mot såväl judar som icke-judar. (Bildkälla: Skärmdump från MEMRI-TV)

Under sina besök i moskén fick Fatma höra av imam Abu Bilal att gifta kvinnor som är otrogna ska stenas till döds, och att muslimer som lämnar islam kan dödas. Han reserverar sig inte alls inför dessa dogmer. Hon fick också veta att små barn som vägrar att be bör få stryk (en kvinna frågar imamen specifikt om hur denna misshandel ska utföras). Fatma informerades också om att en kvinna inte får ta ett jobb utan sin mans tillåtelse.

Abu Bilal säger vidare att hennes man har rätt att ta en andra fru. Fatma får inte neka sin man hans "sexuella rättigheter", inte ens när han är våldsam. När hon frågar imamen om hon bör kontakta polisen, är svaret ett eftertryckligt "nej".

Utåt påstår Grimhøjmoskéns talesman, i likhet med talesmän från tre av de åtta besökta moskéerna, att moskén respekterar dansk lag. Men bakom stängda dörrar – inför rullande dold kamera – förespråkar han polygami och barnmisshandel. Han råder också Fatma att gå tillbaka till sin misshandlande make och låta honom begå vad som inte kan beskrivas på annat sätt än våldtäkt.

Fatma gick till tre andra moskéer i Århus, varav en påstår sig vara "moderat". Alla skriftlärde gav henne samma svar. En del sa att våld inte är tillåtet, men menade samtidigt att det inte finns något att göra åt det. Imamen i Fredens moské tillade att hon kanske skulle kunna beviljas skilsmässa av shariadomstolen om nödvändigt.

Muhammed, å sin sida, berättade att han varnats för danskar i moskéerna och blivit informerad om att de är kuffar (otrogna), och att han bör undvika deras sociala tillställningar som exempelvis födelsedagsfester. En imam sa till paret att de borde "undvika att integreras i det danska samhället" och i stället omge sig med andra muslimer.

I Köpenhamn konsulterade Fatma ledaren för kvinnosektionen av Islamisk Trossamfund-moskén, Umm Abdullah. Islamisk Trossamfund påstår sig stå i kontakt med tusentals muslimer varje vecka, och är därmed en av Danmarks största moskéer. Umm Abdullah säger till Fatma att hon inte bör gå på födelsedagsfester – där finns det alkohol och män och kvinnor blandas – och att hon bara bör umgås med danskar i syfte att sprida det islamiska budskapet. Detta är nödvändigt, påstod hon, för att rädda danskarna från helvetet, och den enda anledningen till att muslimer bör interagera med danskar. Då Fatma frågar om sina personliga problem, säger Umm Abdullah att hon inte ska kontakta polisen om sin våldsamme make. "Varför ska du göra dig till åtlöje inför de otrogna?" frågar hon retoriskt.

Fatma besökte också imamen i Hamad Bin Khalifa-moskén i Köpenhamn, i Danmark mer känd som "Stormoskén".

Moskén, som öppnade 2014, har fått namn efter den före detta emiren av Qatar, och är helt och hållet sponsrad av honom. Organisationen bakom moskén, Danska islamiska rådet, har påstått att de som driver moskén följer en moderat tolkning av islam som är kompatibel med det danska samhället.

Inför öppen kamera försäkrade talesmannen för Hamad Bin Khalifa-moskén självsäkert journalisterna från TV2 Nyhedene att moskén har djup respekt för dansk lag. Han påstod till och med att kvinnor har mer långtgående rättigheter än män.

Men då Fatma talade med imamen i Hamad Bin Khalifa-moskén, och det filmades med dold kamera, fick hon samma svar som i alla andra moskéer: Hon får inte ta ett jobb utan sin mans tillåtelse, och även om hennes man fortsätter att slå henne får hon inte kontakta polisen. Denna den mest "moderata" av alla danska moskéer förespråkade också polygami, och en mans rätt till sin frus kropp, även om hon kanske skulle föredra att avvisa honom.

En fråga som danskarna nu ställer sig efter att ha sett dokumentären är, om danska muslimer faktiskt lyssnar på imamerna och gör som de säger. Enligt en opinionsundersökning gjord i oktober 2015, anser 40 procent av de danska muslimerna att dansk lag borde bygga helt på Koranens ord, och 77 procent anser att dessa ord bör följas bokstavligen. För tio år sedan var motsvarande siffra 62 procent. Undersökningen visade att 50 procent av de danska muslimerna ber fem gånger om dagen; för tio år sedan låg siffran på 37 procent.

Arbetshypotesen har annars varit att med tiden ska muslimer bli mindre, inte mer, religiösa. Dessa siffror går dock helt emot önsketanken att muslimer lugnt och fint kan assimileras i det danska samhället.

I slutet av dokumentären besöker Fatma och Muhammed shariadomstolen – som sedan dokumentären visades enligt en del uppgifter har upplösts, enligt andra finns den fortfarande – i Fredens moské i Århus. Här bönfaller Fatma domstolen över tio gånger om skilsmässa från sin våldsamme make, men domstolen vägrar och beordrar henne att åka hem och försöka igen.

Detta var exakt samma svar som imamerna i de brittiska shariadomstolarna gav i BBC-dokumentären 2013. Misshandlade kvinnor vädjade förgäves om skilsmässa, och tvingades i vissa fall vänta i tio år på att få det. Svaren de fick från imamerna var identiska med de svar Fatma fick från åtta olika imamer i Danmark: Gå tillbaka till din våldsamme man och försök lösa det.

TV2 konfronterade alla de wallraffade moskéerna med de hemliga inspelningarna, men moskéerna vägrade kommentera.

I stället valde 31 danska moskéer och muslimska organisationer att reagera på exponeringen av vad som pågår genom att samstämmigt fördöma hur TV2 framställt dem i dokumentären. Organisationerna höll tevekanalen ansvarig för att den "förstörde den integration som organisationerna arbetat för under de senaste 30 åren i Danmark", och påstod att "danska muslimer är en viktig del av det danska samhället och spelar en positiv roll i integrationen av muslimer i det danska samhället". De slog också fast att "muslimer har rätt att söka rådgivning om islam, islamiska regler och islamisk sharia i Danmark".

Den pågående offentliga debatt som följt i dokumentärens kölvatten visar, föga förvånande, att varken politiker, opinionsbildare eller så kallade "experter" har någon fungerande plan för hur man ska bemöta det som filmen tar upp. En del har föreslagit att imamer ska få en särskild universitetsutbildning eller genomgå en certifieringsprocess. Andra har föreslagit att man ska stänga Grimhøjmoskén – en åtgärd som otvivelaktigt skulle uppfattas som en provokation, och inte skulle lösa ett dugg i andra, liknande moskéer. Ytterligare andra har framkastat att man tittar närmare på de juridiska möjligheter som finns för att komma åt problemet. En sak är klar: Danmark är lika långt från att lösa problemet som resten av Europa – och det kommer inte att bli lättare.

Judith Bergman är skribent, krönikör, advokat och statsvetare.

Tidigare artiklar av
få det senaste via mejl: prenumerera från det fria gatestone institutes mejlinglista.

sv