Skjutningen på nattklubben Pulse i Orlando i Florida har redan börjat försvinna i nyhetsflödet. Chocken över den värsta masskjutningen i amerikansk historia – som resulterade i 49 döda och 53 skadade – har dövats ytterligare av olika distraktioner i debatten. Denna gången har dessa innefattat en diskussion om USAs vapenlagar och spekulationer kring gärningsmannens sexuella läggning.
Dessa ämnen har stötts och blötts och bör för all del tas med i diskussionen. Men den viktigaste och, som vanligt, mest undansopade komponenten i debatten, är gärningsmannens religiösa motiv. Detta, och den respons det har genererat, är värt att fundera på: Det avslöjar en medveten ansträngning i syfte att undvika att ta lärdom av det inträffade.
Det är precis lika oundvikligt att de som är besatta av vapenlagstiftning vill göra detta till en debatt om vapenlagstiftning, som det är att de som har en annan politisk agenda vill lägga ansvaret för skjutningen på vad som än råkar vara deras speciella besatthet. Det framstår till exempel som helt oundvikligt att [den afro-amerikanska aktivistorganisationen, ö.a.] "Black Lives Matter" skulle lägga skulden för skjutningen på "de fyra hoten vit överhöghet, patriarkat, kapitalism och militarism".
Men varför skulle regeringen och den grupp som attackerats försöka låtsas som att gärningsmannens religion inte hade något alls med dådet att göra? Man kan förstå varför en hängiven missionär för islam eller en känsligt lagd muslim kanske skulle vilja spela ner det islamiska inslaget i att en muslim går in på en gaynattklubb och skjuter ihjäl homosexuella. Men varför skulle så många andra slå knut på sig själva för att sudda ut denna aspekt av historien?
Att påstå att USAs regering har gjort precis det är helt enkelt en återgivning av fakta. Betänk de delvis sekretessbelagda utskrifterna av skytten Omar Mateens samtal till SOS den aktuella natten, som FBI släppte. Det finns två särskilt intressanta aspekter av dessa utskrifter. Den första är att när gärningsmannen hänvisar till "Allah", har FBI i utskriften ändrat detta till "Gud". Det kan inte bero på att man ville översätta från arabiska och därmed klargöra innebörden för den amerikan som inte vet vad "Allah" betyder (vilket skulle vara ganska osannolikt efter alla dessa år). Den större delen av samtalet förs på engelska. Det finns ingen anledning för FBI att ta en engelskspråkig persons användning av "Allah" och göra om det till "Gud" – förutom att man vill sopa en viktig innebörd av samtalet under mattan.
Den andra aspekten är att FBI valde att stryka de passager av samtalet där det hänvisas till IS. I de avsnitt av samtalet där Mateen sa att han gjorde vad han gjorde i Orlando i IS namn, fanns ingen version av gruppens namn med från början. I stället kunde man i FBIs utskrift läsa att Mateen sa: ""Jag svär trohet till [borttaget]." Regeringen Obama har givetvis försökt undvika att nämna IS med något av de namn det är känt under, förutom den lite gulliga arabiska benämningen "Daesh" (som betyder samma sak som IS, men man undviker då att "i-ordet" når känsliga amerikanska öron). Då allmänhetens upprördhet över FBIs redigering av texten blev mycket stor, valde man att släppa hela den oredigerade utskriften av Mateens telefonsamtal. Där kan man bland annat läsa att han säger "Mitt namn är jag svär trohet till Islamiska statens Abu Bakr al-Baghdadi".
Det kanske är oundvikligt att regeringen i Washington skulle försöka dölja attackens islamistiska natur. Det är denna regerings policy att agera så – en policy de knappast överger nu, oavsett hur många Orlandoattacker som ligger framför oss.
Det mest förvirrade och förvirrande motivet av alla, finner man dock bland Homo-, bi-, trans- och queergruppen (HBTQ). Omedelbart efter massakern i Orlando fylldes gaypressen av artiklar som hårdnackat vägrade erkänna att islamisk homofobi är en realitet. Samma organisationer som är helt besatta av vilka bagerier i USA och Europa som vill eller inte vill baka bröllopstårtor åt homosexuella par, och med all rätt utan problem kritiserar homofobiska kristna pastorer, verkade helt ointresserade av vad som drev mördaren på nattklubben Pulse. I stället fylldes dessa tidningar och webbsajter av artiklar, upprop och öppna brev, där man påbjöd folk att inte lägga märke till den islamiska aspekten. Eller, som ett öppet brev publicerat i en av Skottlands största tidningar uttryckte saken: "Använd inte skjutningen i Orlando som ursäkt för att demonisera muslimer, säger framträdande HBTQ-skottar." Detta typexempel på problemet uppgav:
"Kända skottar finns bland dem som undertecknat det öppna brev som publiceras i The National i dag, där man fördömer hur Orlandomassakern utnyttjas av personer som Donald Trump för att elda på islamofobi."
Låt gå för att 49 homosexuella mist livet, men de här aktivisterna visste var skulden hörde hemma.
I själva brevet kunde man bland annat läsa:
"I kölvattnet av denna illgärning har det varit än mer upprörande att se hur olika högerextrema debattörer försöker sätta likhetstecken mellan morden och islam, och därigenom underblåsa islamofobi.
"Vi vill understryka att detta inte på något vis är ett utslag för solidaritet med HBTQ-gruppen, och tar helhjärtat avstånd från alla försök att använda morden i Orlando som ett verktyg för att demonisera hela befolkningsgrupper baserat på en individs handlingar."
Man använder sig här av flera fula trix. Inte minst avfärdandet de få människor (av alla politiska övertygelser) som uttrycker oro för islamistiskt våld som "högerextrema". Det andra påståendet är att dessa människor – även när de är gay – inte representerar HBTQ-gruppen, men det gör en grupp uppenbart underkvalificerade "vänsterextrema". Om man tänkte sig att ett genuint enat uttryck för HBTQ-gruppens åsikter också borde innefatta mitten- eller högerröster, skulle undertecknarna av brevet inte hålla med.
Denna lilla smula av aktivism visar på ett långt större problem. Precis som Obamaregeringen är oförmögen att konfrontera problemet – eller ens nämna det vid namn – för att det totalt skulle gå emot den politik man drivit under sju års tid, så måste även de "vänsterextrema" HBTQ-aktivister som dominerar HBTQ-politiken spela ner eller "trolla bort" den islamistiska naturen i sådana här händelser, samtidigt som man anklagar dem som inte gör det för "islamofobi". Precis som är fallet med Obamaregeringen, så är detta beslut ett politiskt ställningstagande. Dessa gayaktivister har en världsbild, i likhet med "Black Lives Matter" och andra liknande aktivistgrupper. I denna världsbild ingår att det bara är "patriarkala" vita män av judisk eller kristen härkomst som kan vara orsak till världens problem.
Det är hög tid att detta påpekas i större utsträckning. En liten minoritet mycket högljudda extremvänsteraktivister använder sin HBTQ-status som en rökridå – inte för att främja homosexuellas rättigheter utan för att främja vänsterextrem politik. Homosexuellas rättigheter faller i själva verket offer för deras politik – men det är ett offer de gärna gör. Det är osannolikt att denna politiska falang av gaygruppen, som format en så omfattande rökridå runt radikal islam, kommer att förstå sitt misstag inom en nära framtid. 49 döda kroppar var inte nog, så det finns anledning att anta att ytterligare ett antal hundra inte heller kommer att vara det. Men man kan hoppas att den breda allmänheten lägger på minnet att de som förnekar problemet kommer från alla samhällsgrupper – från USAs högsta ledning hela vägen ner till helt okända, men hängivna, anhängare av identitetspolitik.
Douglas Murray är samtidsanalytiker och samhällsdebattör baserad i London.