Europa upplever just nu en återupplivning av gamla tiders blasfemilagar, både officiellt och inofficiellt. I Storbritannien blev gymnasten Louis Smith nyligen avstängd i två månader av det Brittiska gymnastikförbundet. 27-åringens karriär står tills vidare på paus, med risk för att den helt går i stöpet, på grund av en händelse som inte alls har med gymnastik att göra – utan islam.
För en månad sedan dök det upp ett videoklipp på nätet, där den fyrfaldige OS-medaljören festade loss tillsammans med en kompis efter ett bröllop. Klippet – filmat med Smiths telefon frampå småtimmarna – visade hur kompisen plockade ner en matta från en vägg och började imitera muslimska böneritualer. När en tidning fick fatt i klippet inleddes omedelbart en utredning, ett mediedrev och en offentlig förödmjukelse av den unge idrottsmannen. Smith – som själv har blandad etnisk härkomst – tvingades besöka flertalet intervjuprogram i teve, för att förklara att han inte är rasist, fördomsfull, eller främlingsfientlig. Flera ökända liberaler valsade runt i brittiska medier och läxade upp Smith för att ha haft fräckheten att bli full eller ens tänka tanken att driva med någon religion. Detta händer alltså i samma land där man ofta röstar fram Monty Pythons Life of Brian (Ett herrans liv) som nationens favoritkomedi.
Efter en "utredning" kom förbundet till slut fram till att Smiths beteende tarvade indraget ekonomiskt stöd och två månaders avstängning. Detta är blasfemilagarnas återkomst genom bakdörren, där tidningar, pratprogram i teve och idrottsförbund tillsammans har bestämt att det finns en religion som är mer skyddsvärd än andra. Anledningen till att man gör detta, är att islam bedöms uteslutande på vad den själv utger sig för att vara, samtidigt som omvärlden i allra högsta grad tar den globala islamiska hädelsepolisens varningar på allvar – man är rädd.
Samtidigt pågår ett mer öppet återinförande av blasfemilagarna, anfört av det land som en gång i tiden satte en stolthet i att man var det första i världen som skilde på religion och politik. Den holländske politikern Geert Wilders har åtalats tidigare. 2010 hölls en rättegång angående innehållet i Wilders film "Fitna" samt ett antal debattartiklar. Hela rättsprocessen imploderade, efter att ett av expertvittnena – den berömde holländske islamexperten Hans Jansen (1942-2015) – avslöjat att en av domarna utövat påtryckningar mot honom för att få honom att ändra sitt vittnesmål. Det var uppenbarligen frågan om en ren skenrättegång, och det hela fick det holländska rättsystemet att framstå som värsta sortens bananrepublik, i stället för en av världens mest utvecklade demokratier. En ny rättegång genomfördes, och efter ett flertal invecklade juridiska turer befanns Wilders slutligen "icke skyldig" till ett icke-brott 2011.
Men det verkar som att de holländska myndigheterna, i likhet med den kanadensiska kungliga ridande polisen, gett sig tusan på att alltid få fast sin man. Förra måndagen inleddes den senaste rättegången mot Geert Wilders i Holland.
Den här gången handlar det om ett uttalande Wilders gjorde på ett politiskt möte inför meningsfränder i mars 2014. Inför de stundande kommunalvalen, och i kölvattnet av larmrapporter om skenande brottslighet bland marockaner i Holland, frågade Wilders sina åhörare; "Vill ni ha fler eller färre marockaner i den här staden och i Holland?" Publiken svarade "färre, färre", varpå Wilders utbrast "Okej, då ska vi ordna det".
Då man åtalar den holländske parlamentsledamoten Geert Wilders för hans "politiskt inkorrekta" uttalanden, uppför sig holländska domstolar som religiösa domstolar. Man försöker begränsa allmänhetens yttrandefrihet och opinionsyttringar vad gäller en specifik religion. (Foto: Flickr/Metropolico) |
Opinionsundersökningar pekar på att runt hälften av holländarna vill att färre marockaner ska släppas in i landet, och många undersökningar har sedan decennier gett vid handen att holländarna vill ha mindre invandring i största allmänhet. Alltså – man kan konstatera att Wilders åtalas för att han uttryckt en uppfattning som inte på något sätt är ovanlig. På längre sikt kommer konsekvenserna av att man kriminaliserat en majoritetsuppfattning att bli katastrofala för den holländska demokratin. Men rättegången mot Wilders är också krasst politisk.
Huruvida man stödjer Wilders åsikter eller ej har faktiskt inte med saken att göra i det här fallet. Poängen är, att holländska domstolar genom att åtala Wilders i praktiken bekräftar att det bara finns ett korrekt svar på frågan han ställde. Det man säger är att om någon frågar dig om du vill ha fler marockanska invandrare eller färre, så måste du svara "färre", annars begår du ett brott. Är det okej att styra den allmänna debatten om invandring, eller någonting annat för den delen, på detta vis? Det kan hända att folk resonerar som så att "Det där skulle han aldrig få lov att säga om någon annan folkgrupp". Och Wilders själv kanske inte säger det om någon grupp, eftersom han har sina egna politiska uppfattningar och sin egen tolkning av vilka samhällsproblem som finns i hans land.
Man kan prova med ett tankeexperiment: Om Wilders eller någon annan politiker frågade sina åhörare "Vill ni ha färre britter i Holland", skulle kanske inte jag – som brittisk person – känna mig jätteglad över frågeställningen, eller överlycklig över att publiken ropade "färre". Dock – om britter i Holland visade sig stå för en orimligt stor andel av brottslighet och allmän oordning i landet, kunde det ju hända att jag kanske kände viss sympati för frågeställningen trots allt. Men inte i något läge skulle jag komma på tanken att om en person sa att den inte ville ha ett okontrollerat inflöde av britter till Holland, så borde den åtalas. Och så skulle ju heller aldrig ske.
Precis som det Brittiska gymnastikförbundet, uppför sig holländska domstolar som religiösa domstolar. Man försöker begränsa allmänhetens yttrandefrihet och opinionsyttringar vad gäller en specifik religion. Avsikten är av allt att döma ett försök att gjuta olja på vågorna på kort sikt, men man verkar inte inse att detta innebär att man bygger upp enorma problem inför framtiden.
Douglas Murray är brittisk författare, nyhetsanalytiker och samhällsdebattör baserad i London.