Den 26e oktober godkände Kanadas parlament enhälligt ett anti-islamofobiskt förslag som var resultatet av en namnlista som initierats av Samer Majzoub, ordförande i det kanadensisk-muslimska forumet. Namnlistan hade nästan 70 000 underskrifter.
Enligt namnlistans text,
"På senaste tiden har ett oändligt litet antal individuella extremister utfört terroristaktiviteter och då hävdat att de talat för religionen islam. Deras handlingar har använts som ursäkt för en märkbar ökning av antimuslimska åsikter i Kanada; och dessa våldsamma individer reflekterar inte på något sätt religionen islams värderingar och lära. Faktum är att de är en missrepresentation av religionen. Vi avfärdar alla deras aktiviteter kategoriskt. Inte på något sätt representerar de muslimers religion, tro eller önskan att samexistera i fred med världens alla folk. Vi, de undertecknade, medborgare och invånare i Kanada, ber House of Commons att ansluta sig till oss i det att vi erkänner att individuella extremister inte representerar religionen islam, och i det att vi fördömer alla former av islamofobi".
 Parlamentet i Ottawa, Kanada. (Bildkälla: Saffron Blaze/Wikimedia Commons) |
Trots att ett förslag inte har någon legal verkan såvida det inte godkänns som ett lagförlag kan den symboliska effekten av att det kanadensiska parlamentet enhälligt fördömer "alla former av islamofobi" utan minsta försök till att definiera vad som menas med "islamofobi" bara, i bästa fall, beskrivas som oroande.
Vad exakt är det som de fördömer? Kritik mot islam? Kritik mot muslimer? Diskussioner om Muhammed? Avbildning av Muhammed? Diskussion om huruvida ISIS är en sann manifestation av islam? Kan en kanadensare som nu skriver kritiskt om islam eller motsätter sig det faktum att ISIS "inte på något sätt reflekterar religionen islams värderingar och lära" nu anses vara "islamofob"?
Ingen vet, och det är tvivelaktigt huruvida det kanadensiska parlamentets medlemmar själva vet vad det betyder. Det verkar dock som att initiativtagaren till förslaget, den muslimska brödraskapet-anslutna Samer Majzoub, vet. Detta hade han att säga i en intervju med det kanadensisk-muslimska forumet efter att förslaget godkänts:
"Nu när islamofobi fördömts är detta inte slutet utan istället början... Vi behöver fortsätta jobba politiskt och socialt och med media. Man brukade tvivla på islamofobins existens, men nu behöver vi inte oroa oss för det; alla block och politiska figurer som representeras av Kanadas högsta lagstiftande myndighet har talat om denna existens. Vi måste få lagmakarna att agera, särskilt när det handlar om liberalerna som har visat på en tydlig öppenhet när det gäller muslimer och alla etniciteter. Vi måste alla arbeta hårt för att upprätthålla vår fredliga, sociala och humanitära kamp så att fördömelse följs av omfattande regleringar."
Nu när kanadensiska parlamentariker verkar helt ovissa om vad muslimska organisationer har i kikaren vad gäller "omfattande regleringar" är det tydligt för parlamentarikerna att förslaget utgör "förtjänstsignalering" när den är som värst. Parlamentarikerna kanske nu känner sig nöjda med sig själva, men innebär deras röst att de kanadensare som inte vågar kritisera islam och som häftigt motsätter sig förslagets premisser troligen kan komma att ses (ännu mer) som bortom gränsen för ett civiliserat samhälle? Innebär detta att bara en slags åsikt är korrekt och att alla åsikter som skiljer sig från den nu automatiskt blir felaktiga – om inte kriminella?
"Det kommer nästan helt säkert att avskräcka folk från att uttrycka sig i rädsla för att de ska stämplas som "rasister" eller "islamofober" genom att godtyckligt skapa en hotfull atmosfär av politisk korrekthet, där de som inte är trogna grupptänket blir utskämda och utfrysta. Att tysta ned åsikter på det viset kan inte heller vara fördelaktigt för landets säkerhet. Hur kan någon varna myndigheterna om någonting om de först måste oroa sig för att deras varning kan anses vara "islamofobisk"?
Det fanns så klart inga parallella förslag i Kanadas parlament för att fördöma "kristendomsfobi" eller "judendomsfobi", trots att det sistnämnda är mycket vanligare förekommande än "islamofobi". Faktum är att enligt statistiken är det mer än 10 gånger så troligt att judiska kanadensare faller offer för hatbrott än muslimska kanadensare.
Det var exakt denna typ av giftiga, politiskt korrekta atmosfär i USA som fick major Nidal Malik Hasan, en militärpsykiater, att skjuta ned 13 personer och skada 29 andra i Fort Hood-massakern år 2009. Hans före detta klasskamrat, Lt. Col. Val Finnell, berättade då för Fox News att trots Hasans misstänksamma beteende, såsom utförandet av en presentation som berättigade självmordsbombningar, gjorde man inget för att ta reda på om Hasan skulle kunna vara en säkerhetsrisk. Istället hanterades han med silkeshandskar. "Problemet här är att det finns ett klimat av politisk korrekthet i militären. Man vill inte säga något eftersom det då kan ses som att man ifrågasätter någons religiösa tro, eller så är man rädd för att bli stämd", sade Lt. Col. Finnell.
I december 2015 berättade en man som hade jobbat i området där San Bernadino-terroristen Syed Farook bodde för CBS Los Angeles att
"han lade märke till ett halvt dussin män från Mellanöstern i området de senaste veckorna, men bestämde sig för att inte berätta något eftersom han inte ville profilera dessa människor. 'Vi satt på lunchen och tänkte, "vad gör de här i området?', sade han."
Rädslan för att stämplas som "islamofob" är ett riktigt problem som har fått dödliga konsekvenser. Det är denna rädsla som det kanadensiska parlamentet nu har förstärkt i ett parlamentariskt förslag, som en signal för att känslan delas av landets högst uppsatta; de som stiftar lagarna.
Ett demokratiskt parlament bör kanske inte tysta ned sina medborgare. Det för tankarna till termen "mobbning". Parlamentarisk mobbning och vårdslöst bortseende från yttrandefriheten har ingen plats i ett samhälle som bryr sig om värdet av frihet och nationell säkerhet. Kanada har redan skamfullt sett attacker på yttrandefriheten mot Mark Steyn och Ezra Levant, bland andra. Är detta det land Kanada vill bli?
Förslaget påminner om US House Resolution 569 som "fördömer våld, trångsynthet och hatisk retorik mot muslimer i USA", som introducerades i House of Representatives den 17e december 2015. Denna resolution är mer detaljerad än den korta fördömelsen av islamofobi från det kanadensiska parlamentet, men kärnan i båda verkar vara densamma: kritik mot islam eller mot muslimer är fel och bör fördömas, om inte rent av kriminaliseras.
I fördömelsen av "alla former av islamofobi" har Kanadas parlament gjort allt som organisationen för islamiskt samarbete (OIC), bestående av 56 muslimska stater plus "Palestina" – skulle kunna önska sig. Att bekämpa "islamofobin" står högst upp på önskelistan för denna organisation som har sitt huvudkvarter i Jeddah, Saudiarabien. OIC främjar aggressivt den så kallade Istanbulprocessen som har som mål att förbjuda all kritik av islam och att göra detta förbud en del av en internationell lagstiftning.
Ironiskt nog vajade den saudiska flaggan på Parliament Hill i Ottawa den 2a november då kanadensiska officiella tjänstemän stämt möte med en så kallad "människorättskommission" i Saudiarabien. Denna kommission stödde officiellt de saudiska massavrättningarna i januari 2016, där 47 personer avrättades av myndigheterna med förklaringen "förstärk rättvisan, uppfyll... legitima och lagliga krav, och skydda samhället och dess säkerhet och stabilitet". Detta var tydligen inte problematiskt i Kanadas parlamentarikers ögon.
Så sent som den 24e oktober höll OICs generalsekretariat ett möte "för att granska mediestrategin för att motarbeta islamofobi". Mötet bestämdes för att:
"Diskutera OICs mediestrategi och sätt att motarbeta islamofobi i ljuset av de senaste utvecklingarna och hatkampanjerna i olika delar av världen; särskilt med det ökande antalet muslimska flyktingar i västerländska länder och det anbringande hatet på ett sätt som skapar allvarlig oro. Mötet syftar till att komma fram till tydliga och praktiska mekanismer som verkar som en anti-islamofobisk mediekampanj som understryker den verkliga ädla bilden av islam och bidrar till att hindra de pågående avsiktliga ärekränkande kampanjerna som förts i olika västerländska forum".
Frågan är naturligtvis huruvida Kanadas förslag kan återskapas vid andra parlament i västvärlden. OIC är särskilt aktiva i Europa och startade en permanent observeringsmission i EU år 2013. OIC grundade nyligen den så kallade kontaktgruppen för muslimer i Europa, vars bildande meddelades vid OICs toppmöte i Istanbul i april 2016 och inkluderar Turkiet, Saudiarabien, Pakistan, Algeriet, Egypten, Somalia, Malaysia och Jordanien.
Etablissemanget för OICs kontaktgrupp för muslimer i Europa
"har som mål att säkerställa ett effektivt samarbete mellan relevanta parter, för att planlägga strategier för att eliminera hatpropaganda, fysiska överfall, praktiserande av intolerans, fördomar, rasdiskriminering och islamofobi, och för att stödja en interkulturell dialog och social integration. Vidare kan gruppen vara en plattform genom vilken muslimer med olika nationaliteter kan utbyta erfarenheter, definiera bästa möjliga praxis med en synvinkel för att förbättra muslimskt deltagande i Europas politiska och sociala liv". [betoning adderad]
EU ser tydligen OIC som en vänlig och välvillig organisation med delade värderingar. Enligt EUs europeiska externa aktionsservice (dess diplomatiska service som bistår med EUs utrikesordförande):
"OIC har genomgått viktiga förändringar under det senaste årtiondet: det har gjort framsteg i stöd av yttrandefrihet och religions-/trosfrihet. Det har utökat sitt samarbete till ekonomiska, kulturella, utvecklings- och humanitära områden."
Är detta på allvar? I vilket parallellt universum kan OICs ansträngningar för att tysta ned yttrandefriheten ses som ett framsteg i yttrande- och religionsfriheten?
Medan OIC utökar sin mediakampanj och sina ansträngningar i Europa är det troligt att europeiska parlament upplever initiativ som förslaget i Kanada. EU för sin del verkar gärna ställa upp och förenkla processen för ett sådant förslag.