I november 2016 arresterade imamen i an'Nur-moskén i Winterthur, i Zürichdistriktet, för att ha uppmanat till mord på muslimer som vägrar delta i gemensam bön. Den unga imamen, som kom från Etiopien, hade bara varit i Schweiz en kort tid. Zürichfederationen för Islamiska Organisationer (Vioz) uttryckte att man var "chockad", och an'Nur-moskén stängdes av från federationen tills vidare: "Vi är chockade över att en imam i ett av våra bönehus uppmanade till våld."
Det finns ingen anledning att vara "chockad". Redan år 2015 skapade Winterthur rubriker i Schweiz som ett framväxande centrum för unga muslimer med jihadistiska ambitioner. Fyra personer från Winterthur lyckades resa till Syrien för att gå med i ISIS, och en femte stoppades på flygplatsen i Zürich.
I november 2015 sade den Schweiziska journalisten och Syrienexperten, Kurt Pelda att: "IS har en cell i Winterthur i närheten av an'Nur-moskén i Hegi, det finns inte längre något tvivel om den saken." Han sade också att förutom de fem kända fallen hade ytterligare en man från Winterthur rest till Syrien.
Den före detta ordföranden av Islamiska Kulturassociationen an'Nur, Atef Sahoun, förnekade alla dessa påståenden vid tillfället:
"Om vi upptäcker radikala tendenser hos en medlem, då kommer rätt person att uteslutas omedelbart. Vi skickar iväg dem, oavsett vem det handlar om."
Atef Sahoun arresterades för uppvigling i november 2016, tillsammans med den etiopiska imamen, men han släpptes senare.
Enligt Saïda Keller-Messahli, islamexpert och ordförande för Forum för ett Progressivt Islam, är den arresterade imamen från an'Nur-moskén bara "toppen av isberget":
"Radikala imamer har alltid predikat i an-Nur-moskén... De ansvariga är fanatiker. Det är inget sammanträffande att så många unga personer från Winterthur ville utkämpa ett heligt krig."
I november 2015 utförde schweizisk polis en räd i hemmen till två imamer vid den största moskén i Schweiz, Genèvemoskén, som invigdes år 1978 av den forna kungen av Saudiarabien. Moskén drivs av stiftelsen Fondation Culturelle Islamique de Genève, som verkar ha nära förbindelser med Saudiarabien. Medan fransk polis vägrade kommentera räderna eller anklagelserna mot imamerna rapporterade en schweizisk tidning: "...en grupp av runt 20 unga extremister har närvarit i moskén under flera månader, två av vilka uppges ha rest till Syrien".
Schweiziska myndigheter håller för närvarande på att utreda 480 misstänkta jihadister i landet. Schweiz är således ett utmärkt svar till de som fortfarande hävdar att islamistisk terrorism är reserverat för de länder som har deltagit i operationer mot ISIS eller andra muslimska terrororganisationer. Schweiz har inte gjort detta, men ändå var landets flagga med bland sextio andra fiendeflaggor som sågs i en propagandafilm från ISIS.
Vem är det som finansierar de cirka 250 moskéerna i Schweiz? Den schweiziska regeringen vet inte, i alla fall inte officiellt, och den har ingen jurisdiktion för att samla uppgifter om finansieringen av muslimska associationer och moskéer förutom i exceptionella fall där den interna säkerheten är hotad.
Doris Fiala är en borgerlig parlamentariker som har uppmanat myndigheterna till att skapa transparens. Hon vill göra upp en lista över varje förening som tar emot utländska pengar i ett handelsregister, och att föreningarnas revisorer ska övervakas av en självständig distriktsmyndighet och revisor. Som svar på hennes begäran sade kabinettet till henne:
"Det är icke desto mindre allmänt känt att regeringsorganisationer och privatpersoner skickar donationer från utlandet. Men den federala underrättelsetjänsten har för närvarande ingen information om någon eventuell extern finansiering av moskéer som skulle kunna påverka beskyddandet av staten."
Enligt Reinhard Schulze, professor i islamstudier på Berns universitet:
"Det finns otvivelaktigt strukturerade kontakter mellan den Muslimska Världsligan och vissa organisationer i Schweiz. Donationer från Världsligan och andra medel som kommer från Saudiarabien ges till de moskéer och organisationer som är öppna för den wahhabistiska traditionen."
Pengar från Saudiarabien når Schweiz på olika sätt, enligt Schulze. Ett exempel är den Europeiska Organisationen för Islamiska Centrum (EOIC), som grundades i Genève av en algerier år 2015 och har som sitt enda mål att finansiera muslimska institutioners infrastruktur, samt utbildning och anställning av imamer.
"Enorma summor pengar från Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait och Turkiet strömmar till Schweiz", berättade Saïda Keller-Messahli för tidningen NZZ i november. Enligt Keller-Messahli är an'Nur-moskén inget unikt exempel på en "radikal" schweizisk moské:
"Det finns ett helt nätverk av radikalt orienterade moskéer i Schweiz. Den Muslimska Världsligan står bakom det, utbildar unga imamer och skickar ut dem i världen. Dessa är riktiga kringvandrande predikanter som inte bara är aktiva i Schweiz, utan också i Österrike, Tyskland, Norge och Danmark. Nätverket är ett centrum för salafister. De schweiziska myndigheterna begår ett stort misstag genom att inte granska moskéerna. Bilden av de ynkliga bakgårdsmoskéerna är inte längre sann. För närvarande håller nya moskéer på att byggas till en kostnad av sju miljoner franc, allra senast i Volketswil, Netstal och Wil. Idén om att dessa summor kommer från medlemmarna i moskén är helt enkelt en lögn – de kommer från den Muslimska Världsligan och dess organisationer, till exempel i Genève, med den tydliga avsikten att sprida ett salafistiskt tankesätt här."
Vidare finns det 70 Turkiska moskéer som finansieras direkt från Turkiet genom Diyanetstiftelsen i Schweiz. De viktigaste ligger i Zürich, Lucerne, St. Gallen, Lugano, Biel, Freiburg och Neuchâtel.
Dessutom verkar den schweiziska regeringen ge Qatar, en av de största förespråkarna av wahhabistisk salafism i världen idag, en extrem specialbehandling. Qatar har investerat flera miljarder schweizerfranc i Schweiz: Redan år 2008 investerades det 6 miljarder franc i Credit Suisse, och den forna emirens son sitter i bankens bolagsstyrelse. Landet äger 8,42 procent av andelarna i varugruppen Glencore Xtrata och 4,11 procent av risåterförsäljaren Durfry. Qatar har till och med en egen bank, QNB Banque Privée Suisse, som drivs i Genève. Förutom dessa investeringar har Qatar investerat rejält i den schweiziska hotellindustrin där deras inflytande fortsätter att växa. Landet spenderar för närvarande en miljard schweizerfranc på att förvärva och renovera tre lyxhotell och semesteranläggningar i schweiziska Lausanne, Berne och utanför Lucerne; vilket är känt som "Bürgenstock Selection"-projektet. Den största av de tre är en semesteranläggning som är högt belägen över Lucernesjön, där tre hotell, tio lyxvillor och ett dussintal lägenheter är under konstruktion. För att citera Die Welt, "Qatar bygger en egen by" i Schweiz.
Det kanske mest avslöjande av allt är en liten händelse som ägde rum i slutet av december. Die Welt rapporterade om att det schweiziska flygvapnet tillät den forna emiren av Qatar, Hamad Bin Khalifa al-Thani, att landa mitt i natten på Zürichs flygplats, trots det rådande förbudet mot nattflygningar. Den 64-åriga Khalifa al-Thani hade brutit sitt ben under en semester i Marocko och insisterade på att flygas till Schweiz omedelbart, utan att bry sig det minsta om att ingen tillåts att landa i Zürich mellan klockan tre och sex på morgonen. Det schweiziska flygvapnet gick trots detta med på landningen, och baserade sitt beslut på att det var ett "medicinskt akutläge". Precis innan sex landade två andra flygplan – denna gång från Doha, Qatars huvudstad – även de under flygförbudet.
Den schweiziska regeringen har uppenbarligen inget emot att Qatars styrande familj behandlar Schweiz som en förlängning av Qatar – och detta är en perfekt summering av den pågående islamiseringen av Schweiz.